Datorn; Älskad och hatad

         När jag idag skulle gå in i Facebook, blev jag ombedd att ange lösenord .När jag gjorde så ,kom upp en rosa ruta där det stod att lösenordet inte gällde . Jag blev uppmanad att återställa lösenordet .Efter några klick,  fick jag svaret att lösenordet var gammalt. När jag fortsatte fick jag en säkerhetskod i mobilen, och småningom kunde jag åter logga in . Något lärde jag mig förmodligen även denna gång ,men det märkliga är  att jag känner mig som en nybörjare varje gång jag råkar ut för något inloggningsstrul .Jag förstår att det har med säkerheten att göra ; att ingen ska kunna obehörigen gå in och interferera i mitt facebookkonto. 
             Ändå undrar jag ibland om man någonsin kommer att få den omtalade datorvanan. Det är ju dock mer än 22 år sedan jag först kom i kontakt med dator i jobbet.

               Första gången jag kom i kontakt med IT var 1992 när vi fick en dator till vår distriktssköterskemottagning i Sandarne. Riktigt vad vi skulle ha den till var inte klart. Något sade mig ändå att det vore bäst att hänga på tåget ,eftersom vi i längden inte skulle komma undan . Min kollega klargjorde från början att hon inte var intresserad,så jag fick gärna ha apparaten i mitt rum. Vi hade ingen internetuppkoppling ,endast något skrivprogram och Paintbrush .
          Vi fick gå kurs i hur man flyttar filer hit och dit ,hur man loggar in och ut.
          Så småningom fick vi ett modem som vars kopplat till hälsocentralen .Då kunde vi själva komma in på hälsocentralens bokningssystem via en redan då ålderdomlig applikation som hette Vania.
             Så småningom lades mottagningen i Sandarne ner och vi fick flyttade in till hälsocentralen i Söderhamn
         Där fick vi nya datorer ,nu kopplade till en central server och med möjlighet att komma ut på Internet. Det var en svindlande upplevelse när man första gången kom ut på nätet. Det kändes som att en ny värld öppnade sig.  Krångel och problem uppstod ju naturligtvis hela tiden, men då fanns det alltid någon expert att rådfråga . Vi fick patientjournalen på data år 2000 har jag för mig .Efter ett år hade vi lärt och detta system. Datorer var fortfarande dyra ,men vi fick hyra en hemdator visa landstinget ,och så hade jag en dator hemma också . inget bredband förstås ,men uppringt telefonmodem dög ju bra ett tag ,när man inte var van vid annat.
           2006 fick jag hyra en ny och kraftfullare dator .Jag minns att jag satt en hel dag innan jag fick allting att fungera. Lyckligtvis var det semester så jag hade gott om tid. När det uppstod problem var det bara att ringa till Helpdesk och få anvisningar .
            När jag gick i pension Skaffade jag mig bredbandsuppkoppling ,inte en dag för tidigt ,ty det började bli segt att komma ut på nätet. När hyresavtalet med landstinget gick ut fick jag köpa loss den nu helt värdelösa datorn .
          För snart ett år sedan fick jag meddelande att Windovs XP skulle läggas ner och inte uppdateras längre. Då insåg jag att jag måste köpa en modern dator ,varefter jag köpte de laptop som jag har idag.
     Med tanke på hur många år jag har använt dessa fantastiska maskiner i min vardag så borde jag ju vara närmast en expert.
               Tänk då alla som är i min egen ålder och inte har använt datorer i jobbet. Dom borde ha en lång uppförsbacke innan IT blir ett naturligt redskap i vardagen.  Om jag skulle ge ett råd till de som trots allt vill utmana ödet, skulle det vara att inte endast titta på priset,utan även fråga vilka möjligheter man har att få hjälp . Ett är säkert ;Det kommer att bli problem ibland. 
           Det finns visserligen kurser att gå ,men alla har ju inte ett barnbarn att be om hjälp när det kör ihop sig. 

Varning för X-trafik

            Jag tillhör den krympande skara som sätter en ära i att göra rätt för mig som samhällsmedborgare ,och hellre går hungrig en vecka än att inte betala en räkning i tid. I dagens IT-samhälle behöver man ju inte ha så mycket bestyr med de löpande räkningarna såvida man vet att det finns pengar på kontot. Nu har man ju ofta autogiro. För min del har det fungerat bra ,både när det gäller försäkringar, amorteringar på lånen ,hyra och tidningsprenumeration ända tills jag fick seniorkort genom X-trafik. Under många år har jag pendlat mellan Söderhamn och Edsbyn på grund av min privata situation. Därför blev det bra när jag fyllt 65 och kunde nyttja X-trafiks seniorkort. Genom att ha autogiro skulle jag inte behöva bry mig så mycket om räkningar,utan litade på att det drogs månadsvis,vilket tycktes fungera åtminstone till en början. Vid ett tillfälle blev jag uppmanad att på nytt lämna in uppgift om mitt bankkontonummer .Det var tydligen något administrativt strul, men det var ju inget större problem
            I februari i år fick jag ett skarpt formulerat kravbrev från X-trafik,med hot om inkasso om jag inte betalade in månadens avgift. Jag blev något irriterad av formuleringen i brevet som antydde att det var jag som gjort något fel.Det visade sig att man av mig okänd anledning inte lyckats dra månadsavgiften till seniorkortet. Efter att jag betalt in beloppet och än en gång gett X-trafik uppgift om mitt bankkontonummer trodde jag saken var utagerad.
           Döm om min bestörtning är jag häromdan fick ett skarpt formulerat brev där det stod att jag "trots påminnelser inte reglerat skulden". Vilka då påminnelser? undrar jag. Det verkar som att jag med avsikt underlåtit att betala. Någon påminnelse har jag dessutom aldrig fått.
           Om en leverantör inte lyckas dra överenskommet belopp från mitt konto ,trots att jag har pengar avsatta,är det ju en sak som står utom min kontroll. Då borde man på ett normalt civiliserat sätt kunna ta kontakt med mig och inte skriva brev i hotfull ton till en intet ont anande pensionär.
                  X-trafiks policy är uppenbarligen att om det uppstår problem så beror det bara på kunden. Jag känner obehag när jag ser X-trafiks logga på bussen. Trots allt tal om att vi idag är kunder, så har vi inte så mycket att sätta emot när det gäller. 
         

Rashid Musa och IS

      Nu är hösten här och de vanliga programserierna drar igång .Torsdagsdebatten har jag ett kluvet förhållande till. Det är förfärligt jobbigt att höra alla dessa som pratar i mun på varann , var och en så angelägna att få sitt sagt ,att man inte har något intresse av att lyssna på vad den andra säger . Samtidigt kan det vara nog så avslöjande , ty här säger man ofta vad man menar ,och tänker kanske inte på att vi som lyssnar tolkar det sagda annorlunda än vad som man avsåg. När man har att göra med islamister eller andra självutnämnda representanter för "det muslimska civilsamhället" är det ofta avslöjande nog att lyssna till vad d

Rashid Musa

e faktiskt säger.
            I gårdagens torsdagsdebatt tog man upp förslag om att kriminalisera deltagande terrororganisation ,med tanke på att många muslimer från Sverige rest till Syrien för att ansluta sig till Islamiska Staten IS. En av de inbjudna debattörerna var ordföranden i Sveriges Unga Muslimer SUM. Vi som hört någon av dessa representanter för Sveriges Muslimer har inte kunnat undgå att märka att det är nästan omöjligt att diskutera sakfrågan när man kommer in på problem, relaterade till Islam. Man försöker hela tiden komma ifrån frågan och diskutera en annan sak i stället. 
         Rashid Musa är inget undantag. På frågan hur han förhåller sig till de ungdomar som är beredda att resa till Mellanöstern och kämpa för IS ,svarar han att det var en islamofobisk fråga. För övrigt tycker han att det alltid är tragiskt när unga dör i strid. Att man kämpar i en organisation som planerar mord på slumpvist utvalda civila i Norge och Australien gör ingen skillnad, äör att inte tala om den exempellösa brutalitet man visat även för övrigt.
       Det som ändå fick mig att studsa var när han talade om att de skärpta terrorlagarna i  Storbritannien medfört att "The British Muslim  Community" blivit stigmatiserat . Det för tanken till när Omar Mustafa talade om "Det muslimska Civilsamhället". Muslimerna har tydligen ett eget samhälle på sidan av det vanliga samhället. Uppenbarligen ett samhälle där man tänker på ett helt annat sätt än vi är vana vid när det gäller rätt och fel ,ont och gott .
       Detta brukar vi ibland kalla för etniska enklaver. Hur blir det då med integrationen? Glöm detta vackra ord !   Samuel.P.Huntington skriver att: Ingenstans i Europa eller Västvärlden för övrigt har muslimerna som grupp blivit integrerade. Om någon har något exempel så varsågod!  Att Somalia har ett bandylag är väl O.K. ,men problemen är nog djupare än så.
          Israel Sebbe tycker det är chockerande  att Rashid Musa kan få sitta där i SVT och ge uttryck för sina åsikter. Jag förstår Sebbes reaktion ,men tycker samtidigt att det i någon mening är bra att hela Svenska Folket får veta från primärkällan hur dessa islamister tänker.

Patrik Stenvard och administrationen.

        Att debatten stundtals går het om landstingspolitiken och sjukvården i vårt län har väl inte undgått så många. Våra lokaltidningars ledarsidor har inte varit sena att odugligförklara den sittande majoriteten.Nu skulle det ju vara intressant att få veta lite mer konkret vad oppositionen skulle vidta för åtgärder om de fick majoritet. I går kväll var det ett förlängt Gävle-Dala på TV,där sjukvården i länet debatterades.
            Vad hade oppositionen då för konkreta åtgärder att vidtaga när det blev deras tur? Den som trodde de skulle få några besked om detta torde ha blivit besvikna.

Patrik Stenvard

              När ordet fick gå runt bland representanter för oppositionen fick vi  oss detta till livs:" Mer helhetssyn".Ja helhetssyn var ett mantra som alla sjuksköterskeelever fick lära sig att mässa frö 30 år sedan."Patienten i centrum" ,Det är ju en gammal slogan."Lyssna på personalen". Det är många som det ska lyssnas till. Kanske därför vårdfrågorna blir så komplicerade."Fler Vårdplatser" Jag vet inte hur många vårdplatser som är optimalt,men det vore politiskt självmord att idag föreslå färre vårdplatser. Priset tar dock det moderata oppositionsrådet  Patrik Stenvard . Hans lösning på vårdproblemen är:" Minska på administrationen".Inga krav på förtydligande från programredaktören.
                      Att man ska minska på administrationen har så länge jag kan minnas varit ett vanligt populistiskt förslag för att ge vården mer resurser. Säger man A.så bör man ibland även säga B. Vilken administration är det man ska minska på . Ska vi ta bort alla vårdutvecklare och kvalitetssamordnare, som man inte alltid vet riktigt vad de gör? Alla koordinatorer som ska förbättra samverkan mellan sluten och öppenvård. Kanske ta bort HR-avdelningen så det blir ett lotteri när man få lön och vilken lön sedan. Om vi skulle minska på dokumentationen ,så skulle vi få problem.i synnerhet när det har hänt missöden.
                   Sverigedemokraterna brukar få berättigad kritik för att de har överdriven förväntan om hur mycket man ska tjäna in på minskad invandring . Moderater som tror att man ska spara så mycket på administrationen är inte så mycket bättre.

            

              

Alla dessa experter

Susanna Alakoski

           Författarinnan Susanna Alakoski är nog känd av de flesta främst för sin roman Svinalängorna. Hon har även visat sig vara en stridbar debattör som tagit de fattigas parti i samhället. Hon har även arbetat som socialsekreterare
            I en TV-intervju för något år sedan sa hon en sak som jag ibland funderat över. Vi har ju så många proffsdebattörer,sakkunniga politiker m.m som uttalar sig om de sociala problem vi har i samhället.
     Dom verkliga experterna som vet något om de här frågorna är ju de som arbetar ute i den s.k. verkligheten,t.ex. poliser och socialarbetare. Jag skulle kunna fylla på med en rad andra yrken, som distriktssköterskor, busschaufförer hemtjänstpersonal.
           Den tysta kunskap alla dessa besitter samt erfarenheter räknas inte riktigt. När en Professor i geriatrik uttalar sig i äldrevårdsfrågor får det betydligt större tyngd än om 1000 undersköterskor skulle säga samma sak.
                   När vi kommer till migrationsfrågorna är det inte bara så att erfarenheter väger lätt,utan de ska inte få komma fram till allmän kännedom. Det mest flagranta exemplet är ju de s.k. miggorna ,d.v.s de som arbetar på migrationsverket,och dagligen får ta del av det allmänna haveriet av migrationspolitiken. De måste vara anonyma om de inte ska riskera jobbet. '
                  Merit Wagers blogg är kanske bekant. Där får miggorna komma till tals. Det är en deprimerande läsning om att ständigt vara utsatt för bedrägeriförsök, människor som ljuger om sin ålder, ej kan bestyrka sin identitet. Det gäller att lura systemet .Vilken början för den som tänker starta ett nytt liv!
             I den politiska retoriken hör man ständigt om vikten att få hit nya människor som ska fylla tomrummet när vi går i pension.
        En och annan kommer nog att kunna integreras och komma in i arbetslivet,även om detta inte är någon garanti för att man ska bli den integrerad medborgare i samhället. Fadimes far hade ju arbetat i Sverige i ungefär 30 år.
               I min yrkesverksamhet har jag ofta kommit i kontakt med dessa ynglingar som är analfabeter till och med på sitt eget språk,och som inte kan förstå poängen med att passa tider.
       Den ökände islamisten Aldebe hade ju planer på att starta en särskild hälsocentral för muslimer ,där man inte behövde ha tider,utan bara kom när det passade. 
       I vårt samhälle måste man ha gymnasieutbildning för att få arbeten som för bara något decennium sedan betraktades som lågkvalificerat. Vem vill då anställa någon som inte ens förstår klockan. Vad kanske värre är,är att många av dessa ej anställningsbara tror att de ska göra en lysande framtid hör i Sverige.Åtminstone förväntar sig släkten därhemma att de ska lyckas,och bli  något stort och betydelsefullt. Vad händer den dag när verkligheten kommer ikapp. I varje fall kommer de inte att visa någon större tacksamhet för att de fått en fristad här i landet. Händelserna i våra förorter i fjol vår,har en del att säga.
            Som en bloggkommentator uttryckte saken:
      Idén om det mångkulturella samhället får olika innebörder för tidningskrökorören som sitter i villan i Enskede,jämfört med den stressade undersköterskan i Botkyrka som ser en muslims kvinna med många barn som just knyckt hennes tvättid.
              Man kunde byta ut  Enskede och Botkyrka med Kyrkogatan i 
Alfta och villan i Rävaberg.
                Nu är det kanske inte experter och sakkunniga som är problemet ,utan alla mediagiganter vars ord väger mycket tungt på grund av att de har karisma och formuleringsförmåga utan att egentligen ha så stor sakkunskap, d.v.s. sådana som Jan Guillo, Göran Greider , Helle Klein . Dom har en gräddfil in i våra liv via medierna. Vi vanliga dödliga får vara tacksamma att vi kan blogga,till stort förtret för de traditionella medierna som blir alltmer intetsägande.

          

               
                 

Lars B Johansson och landstinget

Lars B Johansson 

               Lars B Johansson är rätt känd som en frispråkig insändarskribent.Han är inte rädd att sätta ut hakan ock säga obekväma sanningar. I vår har han kommit ut ur garderoben som sverigedemokrat och han ställer upp i valet i höst. Det betyder dock inte att han är så mycket lättare att förhålla sig till.  
                   Lars B Johansson har för avsikt att rätta till allt som enligt hans förmenande blivit fel i politiken,framförallt när det gäller skola äldreomsorg och sjukvårdsfrågor. Det har varit mer oklart vad Johansson mer konkret kommer att förslå om han får något att säga till om
               Idag skriver han i en replik på ledarsidan i Ljusnan att han anser Landstinget är  helt onödigt och vill gå tillbaka till tiden då sjukhusen bestämde över sig själva utan landsting !(Sic)
                 Landstingen inrättades ju efter beslut i riksdagen 1862. Vårt landsting har funnits i drygt 150 år . Vilken tid tänker Johansson återvända till . 1800-talets sjukvård vill vi nog inte ha tillbaka.Förmodligen avser Johansson den tid då chefsläkaren på varje sjukhus i stort sett fick det de pekade på av politikerna. Det var de s.k. rekordåren när det inte tycktes finnas några gränser för vad det offentliga kunde erbjuda. Varje liten landsortshåla hade ett eget lasarett. Emellertid var sjukhusavdelningarna i hög grad belagda med patienter som enligt modern terminologi var färdigbehandlade  d.v.s . långvårdspatienter. Samtidigt gällde det för klinikchefen att se till att få så hög beläggning som möjligt ,eftersom  beläggningsstatistiken var viktig när det gällde att begära anslag.  De ständigt ökade kostnaderna löstes med skattehöjningar .Dessutom kan man lugnt påstå att personalen subventionerade vården genom låga löner.Visst kan man  diskutera om landstinget är den optimala politiska nivån för att styra sjukvården .Det finna andra tänkbara organisationsformer,men det ger Johansson inga besked om.
            Dessutom tycker LBJ att Socialstyrelsen är helt onödig.  Tänker han avskaffa Socialstyrelsen också?
 Socialstyrelsen lyder ju under Regeringen ,närmare bestämt Socialdepartementet . Ända sedan medeltiden har det funnits någon form av kontrollorgan för sjukvården .Namnet har varierat .Sedan 1968  uppgick dåvarande Medicinalstyrelsen   i Socialstyrelsen. Vad menar egentligen Johansson?
                 Lars B Johansson tycker att Svante Lönnbark saknar kompetens att vara chef över Landstinget. Tala om att se grandet i sin broders öga och ej se bjälken i sitt eget. Det verkar skrämmande att Johansson skulle bli invald i någon av de beslutande organen.  Det är ju upp till dig som väljare att se till att han inte får alltför mycket att säga  till om.           

Israelhatarnas julafton

Jerusalem

            En kommentator som kallar sig Hanseman på Hela Hälsinglands insändarsida uppmanar till bojkott av Israel .
När vi nu åter ser ett krig i Gaza är det även judar och israelvänner  som ställer sig kritiska till den förda politiken och de brott mot folkrätten som uppenbarligen skett. "Hanseman" går ett steg längre .Han ifrågasätter uppenbarligen Israels rätt att existera och betraktar själva grundandet av Israel som en ockupation.
                  Man måste dock tycker jag ett kort ögonblick försöka föreställa sig under vilka omständigheter staten Israel befinner sig . Från första början har man varit utsatta för hot om att utplåns som stat. Lite svårt att förstå när man har grannar som Norge , Danmark och Finland. Gazas befolkning har valt Hamas som sin regim. Hamas är en gren av Muslimska Brödraskapet som har som slutmål att hela Palestinaområdet ska bli en islamisk stat. Hur det ska gå för den judiska befolkningen då kan man ju spekulera i. Sionismen är ju i grunden en sekulär och demokratisk rörelse som syftar till att skapa en stat för judar, men även för andra. Nu har högern och bosättarrörelsen tyvärr kidnappat Sionismen .En som talade för palestinaaraberna i radio,uttryckte sin tillfredsställelse med att Ariel Sharon och Högern tagit makten 2001. Då skulle Israel komma att visa sitt rätta ansikte. För Hamas finns ingen fredlig samvaro med Israel och judarna ;det är bara total underkastelse som räknas.
                 Omedelbart efter att staten Israel hade grundats 1948 med stöd från FN,anföll de omgivande arabländerna. Man trodde uppenbarligen att det skulle vara en enkel match att krossa den lilla nyblivna staten. De som flydde sina hem blev förspeglade att de skulle få komma tillbaka efter slutsegern.Således har inte den stora mäktiga arabvärlden lyckats integrera de relativt få flyktingar det handlar om på mer än 65 år. Man kan ju jämföra med karelenfinnarna och tyskarna från Ostpreussen. 
             Hanseman skriver att 1914 var judarna bara 7,4% av befolkningen i Palestinaområdet. Nu var ju Palestinaområdet glesbefolkat och efterblivet. Palestina har ju aldrig varit en egen stat efter att romarna krossade Juda Rike utan varit en provins i utkanten av större riken. Hade inte staten Israel bildats hade nog området varit en del av Storsyrien nu.
       Sverige för 100 år sedan var etniskt homogent,med bara svenskar i princip. Nu ser ju situationen helt annorlunda ut,och om 50 år kanske vi svenskar är i minoritet. De demografiska förhållandena ändrar sig.
              Man räknar med att omkring hälften av de judar som idag bor i Israel, kommer från Arabvärlden varifrån de blivit tvungna att fly undan förtryck och diskriminering,men detta rör inte upp många känslor här hemma. En Kommunordförande i Malmö lär ska ha sagt att om judarna inte är bekväma med antisemitismen i Malmö,kan man ju emigrera till Israel. 
                   Det finns skäl att vara kritisk mot Israel,men om kritiken blir för osaklig och onyanserad spelar man bara dem i händerna som vill gå längre än att bara kritisera.
              
          

Annie Lööf och Agrarpopulismen

            För ett par år sedan skrev jag en insändare  Lokaltidningen som jag gav rubriken Centerpartiet och bofinken. Insändarredaktionen valde en annan rubrik ,men min frågeställning var den klassiska om  huruvida en bofink kan se ut hur som helst och fortfarande kallas bofink.

Annie Lööf

             Jag undrade om Centerpartiet egentligen var samma parti som för några år sedan .Frågan ställdes ju redan för över 50 år sedan i en partiledardebatt när Bondeförbundet hade bytt namn till Centerpartiet.
          Efter Annie Lööfs dag i Almedalen 5/7 vet jag inte om jag blivit så mycket klokare. Tidningarnas politiska kommentatoreer tycks inte heller blivit  det .En skribent i DN tycker det är bra att Annie Lööf har återvänt till sina rötter efter irrfärderna på Stureplan. Att ha Alexander Bard som bollplank höll ju på att driva partiet helt nerför ättestupan.
                 En arbetskompis till mig omkring 1970 ville varken vara vänster eller höger .Eftersom sanningen borde ligga någonstans mitt emellan valde han centern.
           Annie Lööf raljerar över att MP vill bromsa tillväxten ,och menar att det var det mest kontraproduktiva hon hört på decennier .Det kan nog stämma .Sist var det CUF som talade om att tillväxten skulle stoppas. När det gäller EU är det svårt att få något grepp om C .För inte så många år sedan talade Maud Olofsson om att Hitler gjorde tokiga saker och syftade då på EU.
                   För oss som är vana vid att tänka i höger och vänster när det gäller politik är det svårt att veta var man ska placera C. Å ena sidan är man småfolkets parti på landsbygden, men när det gäller arbetsrätt är  man till höger om Moderaterna . Man vill få bort turordningsreglerna och göra det möjligt att "nyanlända" ska få gå före sådana som har arbetat länge. med andra ord vill man att invandrad arbetskraft ska kunna tränga ut inhemsk. Vill man skapa motsättningar och främlingsfientlighet på arbetsplatserna så vore det effektivt.
               Vad har Centern då för ideologi ,och var ska man placera C. på högervänsterskalan. Svaret blir nog att man inte kan placera C. på den traditionella skalan. Centerns ideologi heter Agrarpopulismen och har rötter i 1800-talet .Agrarpopulismen bygger på motsättningen stad-land och är en reaktion på urbaniseringen. Agrarpartiet i Finland hade samma ideologi, och dagens Sannfinnländare har sina ideologiska rötter i Agrarpopulismen.
              Det är märkligt att Centern så lättvindigt kan överge sina hjärtefrågor och plötsligt inta en helst annan ståndpunkt. Jag skulle tro att många gamla centerpartister känner besvikelse över svängningen i kärnkraftfrågan.  Nu föreslår Annie Lööf att det ska tas krafttag mot överanvändningen av antibiotika . Inget fel i det ,men tanken går ju till Bengt Westerbergs tal om eget rum på långvården.
             Det populistiska draget blir ju mycket tydligt när man kommer till rovdjursfrågan . Det är ju inte förvånande att Magnus Svensson här i Söderhamn vill få en ökad vargjakt.
    Här kommer ju också stad-land konflikten i dagen .Ej sällan hör man människor som tycker att man ska ha vargar i centrala Sockholm .Vet de då inte att det inte finns älgar och andra bytesdjur i Stockholm. 
               Annie Lööf kan möjligen ta några poäng på något utspel. Annars sitter hon nog illa till. Att hon ser ut som hon ville bita en gör ju inte saken bättre.            

Vill alla ha demokrati ?

             I SVT:s  torsdagsdebatt i vintras handlade debatten om kriget i Syrien. En mycket naiv FP-politiker sa då att det syriska folket bara ville en sak och det var att få fred och demokrati.En kvinnlig debattdeltagare med rötter i Syrien var inte så säker på den saken. Alla syrier vill nog inte samma sak,ty då skulle det säkert inte vara något inbördeskrig där.
                       Här i Sverige har vi el lång demokratisk tradition. I få länder runtom i världen har idén om demokratiskt styre så starkt stöd som hos oss.Det beror förmodligen på att demokration har kunnat leverera här ,dvs att vi har haft fred och välstånd och i viss utsträckning kunnat fördela välståndet till det arbetande folket. Statsvetaren Jonas Linde har forskat i frågan och funnit att man ofta får svar utifrån hur frågan är formulerad. Även om de flesta svenskar i princip stöder det demokratiska systemet är det närmare 40% som kan tänka sig ett alternativt styrelseskick,t.ex expertstyre eller en stark och kompetent ledare . I de gamla östdiktaturerna är stödet för en stark ledare eller expertstyre betydligt större. Det är uppenbarligen så att om man får lön utbetald på rätt tid och kan ställa fram mat på bordet åt familjen,kanske man inte tycker att en viss inskränkning i yttrandefriheten är det viktigaste.  Linde skriver inget om hur det förhåller sig i den muslimska världen, men det är inte ett alltför djärvt antagande att många i den muslimska världen anser att det ideala styrelseskicket borde vara att låta Guds lag få råda.
                      Det talas ju ofta om politikerförakt och att det blir svårare att rekrytera nya kommunfullmäktigeledamörer. Centerpartisten Bengt Renöfeldt har föreslagit att man ska höja politikerarvodena om man ska få in kompetenta personer i politiken. Det  kan ju inte vara så lockande att vara kommunpolitiker idag. Att lägga ner äldreboenden för att bereda plats för ensamkommande flyktingbarn ,torde vara en otacksam uppgift .Att tvingas lägga ner skolor på grund av vikande elevunderlag. Då är det nog lite glassigare att sitta i Riksdagen. Ibland får man dock en känsla av att det inte är de vassaste knivarna i lådan som stiftar våra lagar. Där har man ju dessutom en bekväm distans till konsekvenserna av sina beslut jämfört med de som sitter i kommuner och landsting.

Anders Schröder

             Ibland får man en känsla av att politikerna på mer central nivå tävlar att slå varann i huvudet med stolligheter för att provocera . SD riksdagsledamoten Margareta Larsson har nog blivit rejält granskad i medierna efter sitt uttalande om att konstnären som målar vaginor skulle sättas i fängelse. Ett magplask som hette duga fick vi höra häromveckan med miljöpartisten Anders Schröder som är  24 år om jag inte räknat fel. 
Han har en pol.kand examen från Uppsala universitet och tillhör således inte den lågutbildade underklassen. Efter att Bodil Ceballios blivit invald i Europaparlamentet har Schröder fått hennes plats på MP:s valsedel i riksdagsvalet. Han räknar således med att bli invald i Riksdagen och rent teoretiskt skulle han kunna få en ministerpost i en rödgrön regering. 
               I en radiointervju för någon vecka sedan säger Schröder ungefär att: Vi väljer inte själva var vi ska födas .Det är orättvist att vissa föds i välmående länder och andra föds i fattiga länder. Det borde vara en universell mänsklig rättighet att få leva i det land man önskar. Således borde alla som vill bosätta sig här i Sverige ha rätt till det. Det kanske inte går att genomföra genast,men på sikt. 
                 För mig är det lite skrämmande om de som fått förtroendet att styra riket och stifta lagar i allt för hög grad lever i en bubbla ,frikopplade från verkligheten. Det bidrar ju inte till att öka allmänhetens förtroende för det politiska systemet. 
              Vi har ju som bekant också en känd islamist i riksdagen som tillhör Moderaternas riksdagsgrupp,nämligen Abdirizac Waberi. Varför han är just moderat kan man undra, när det viktigaste för honom tycks vara att representera sin folkgrupp och muslimerna. Waberi är vice ordförande i FIOE den europeiska grenen av Muslimska Brödraskapet .Man kan ju undra hur man kan kombinera det med en plats i Svenska Riksdagen. Vad säger Reinfeldt? Waberi har gjort uttalande som skulle få vilken feminist som helst att flyga i taket,och den skulle få glömma all tanke på att tillhöra ett respektabelt politiskt parti. Man har tydligen olika måttstockar.
           Man ska ju kunna tillåta många olika åsikter i en demokrati, men om våra politiska förtroendevalda har åsikter som markant skiljer sig från de som är vanliga i befolkningen är de ju inte särskilt representativa ,och risken är att man inte känner sig hemma i något parti över huvud taget. Til gavn for de sorte som Kåre Bluitgen skrev.
             
        

                     

Lilian Sjölund och Professorns kvinnosyn

        I måndagens(16/6) lokaltidning samt på Hela Hälsingland är  en ledare av Lilian Sjölund som ju är politisk redaktör.Samtidigt som Nordiskt Forum drog feminister från hela världen till Malmö,hade den muslimska s.k. Dawarörelsen haft möte i Norrköping ,där man samtalade och bad. Det som väckt stor uppmärksamhet i medierna är att en av deltagarna Akmal Hyder hade vägrat att ta en kvinnlig reporter från Norrköpings Tidningar i hand.Däremot gick det bra att ta den manlige reportern i hand.Dessutom hade han uttalat sig nedlåtande om kvinnor och menat att jämställdheten hade gått. Han talar om "svenskar " i  andra person ,ehuru han bott i landet sedan 1978. Till saken hör att han är professor i ekonomi på Gävle Högskola . Där har man inte haft något att anföra mot honom i hans  roll som pedagog .

                        Äta kakan och ha den kvar.

Lilian Sjölund

             Lilian Sjölund anser att sådana värderingar som Hyder ger uttryck för inte hör hemma i Svensk högskola,och att det skulle kunna påverka hans sätt att agera i kontakten med kvinnliga studenter. Nu är det ju ändå så att professor Hyder hör hemma i en kultur som har helt andra värderingar när det gäller synen på kvinnor .Nu är det ju inte så att man får svenska värderingar bara för att man får personnummer med 4 sista siffror och svenskt medborgarskap. Att han bott i Sverige sedan 1978 hör egentligen inte hit,ty om man är anhängare av idén om det mångkulturella samhället så behöver man inte assimileras och ta sedan dit man kommer ,utan enligt det mångkulturella credot är det lika mycket vi svenskar som ska ta till oss av de kulturella rikedomar som förs hit från andra länder. Professor Tariq Ramadan ,som förknippas med den s.k. Euroislam brukar just framhålla detta att den muslimska världen visserligen är underlägsen Väst teknologiskt och ekonomiskt,men att man i stället har en annan dimension att tillföra i form av andlighet och moral. Som den välutbildade och  moderna människa han är har han till och med föreslagit ett moratorium,d.v.s. tillfälligt stopp i steningarna av de som haft otillåten sex. Något definitivt avståndstagande är det inte frågan om .
                 Vad vill jag nu ha sagt med detta? Såvitt jag förstår är Lilian Sjölund anhängare av ide´n om det mångkulturella samhället och att vi ska ha en generös invandring. Ickeassimilationspolitiken och det mångkulturella samhället innebär att vi kommer att få alltmer etniska enklaver där man har helt annan syn på rätt och fel än vad vi anser självklart. Vi kommer att få vänja oss vid att män vägrar att hälsa på sin chef om hon är kvinna. Vi kommer att få ett veritabelt vi och dom samhälle med minskad tilltro mellan grupperna ,men också inom de etniska grupperna. Minns att Fadimes far och mördare hade levt och arbetat i Sverige i ung .30 år och var med alla ytliga mått välintegrerad. 
                Å andra sidan kan man undra hur det skulle vara att vara manlig student på en högskola om professorn var en radikal feminist och anhängare av scum-manifestet.Men det är ju i någon mening en annan diskussion.

Vem finansierar islamisterna ?

            Islamisterna i Irak har tydligen intagit ännu en stad. Det tycks ju vara en resursstark och välutrustad arme´med pansarfordon och tunga vapen. Det är snart bara flygvapen som saknas. Med tanke på att vi ser samma scenario överallt i Västasien,i Pakistan och Afganistan, I Afrika är islamisterna på gång i Kenya ,Mali och i Maghreb. I någon mening skulle man ju kunna säga att det är det världskrig,bara med den skillnaden att det inte är nationalstater som strider mot varann. Reguljära krigsmakter mot ett skuggsamhälle som har många gånger lika stora resurser. Frågan måste ju bli:Vem finansierar det hela. Den ende i Sverige som tycks besitta verklig sakkunskap i frågan är Magnus Ranstorp. Han har skrivit många böcker ,alla på engelska och kostar runt tusenlappen och finns inte att låna på biblioteken. Inte ens han kan ge något uttömmande svar utan menar att det saknas  inte finansiärer. Huruvida det skickas pengar från privatpersoner här i Sverige vet vi inte med säkerhet,men många av de som deltar som frivilliga får själva bekosta sina vapen och bidra med en penningsumma. Således inte helt uteslutet att försörjningsstöd från svenska kommuner så småningom letar sig till Islamistnätverken.Någon tycker kanske att det är spekulationer ,men frågan är inte tillräckligt lyft i våra medier.

Önskar att jag hade haft fel

Bilder från SVT

            Experter och sakkunniga kan vara bra att ha,och i viss mån kan det vara klokt att höra vad de har att säga,men till syvende og sidst måste man tänka lite själv också. Som Jan Myrdal sa en gång; det finns inga hemligheter ,det mesta är tillgängligt för den som kan läsa.  För ungefär 10 år sedan deltog jag i en diskussion om situationen i Irak efter USA:s ockupation av landet.Det fanns förhoppningar om att det skulle bli demokrati efter att man hade genomfört fria val.För egen del var jag lite mer skeptisk till att det skulle vara  möjligt att införa ett styre som liknade demokratierna i Väst. 
           Här i t.ex.Sverige har vi politiska partier som bygger på en ide´om hur samhället är beskaffat och efter vilka principer samhället ska förvaltas inom ramen för nationalstaten. Även om vissa beslut numera fattas av EU har man en grundläggande lojalitet mot nationalstaten,som den har formats efter krig för flera hundra år sedan.
               Staterna i Mellanöstern är i viss mån konstruktioner av kolonialmakterna ,och har inte samma relevans för människornas identitet. Det är klanen och den etnisk gruppen som är referensgrupp. När man röstar är det på sin egen etnisk-religiösa  tillhörighet , och inte på ett idéburet parti. En seger för ett parti är med nödvändighet nederlag för motståndaren. När man väl fått majoritet,anser man sig  ha  mandat att förändra samhället som det passar utan att ta hänsyn till minoriteters intressen.

                                      Islamisterna väntar på rätt tillfälle.

               Enligt SVT är det "extremister" som är på frammarsch i Irak. "Extremister antyder att det liten undantagsgrupp av marginaliserade människor och extrem tolkning av religionen. Den bild man får ger snarare intryck  av att det är tämligen resursstarka och välorganiserade trupper med moderna vapen. De har även ett visst stöd i befolkningen.

                   I alla länder i den muslimska världen och även andra länder där det finns en betydande muslimsk befolkning finns även islamister. Man brukar säga att Islamism är en modern företeelse. den islamiska väckelsen ska ha rötter i 1800-talet,men förknippas nog främst med  Muslimska Brödraskapets grundande i Egypten på 1920-talet. Det sista stora Islamiska imperiet ,det Osmanska Riket hade kollapsat i samband med Första Världskrigets slut. Turkiet hade blivit en modern sekulär stat. En stor förnedring för de som under ett millennium varit dominerande i länderna runt medelhavet. Man kan ju säga att Kalifatet,det islamiska väldet, tog över där Romarriket föll ihop.

                         Man talar ibland om politisk Islam, men frågan är om det finns någon opolitisk Islam. Redan från början var ju Islam en militant politisk kraft,som gjorde Arabvärlden till en stormakt. 

              Islamismen är en världsvid rörelse som har som yttersta målsättning att återupprätta Kalifatet. Det kan finnas olika meningar om medlen ,men målet är detsamma. När statsmakten sviktar och förlorar kontrollen över landet och människorna dyker islamisterna upp,redo att gripa in .Må det vara i Syrien ,Nigeria ,Egypten Somalia och nu i Irak. 

                     Saddam Hussein var en skoningslös gangster,som vi inte vill ha tillbaka ;han är ju död och borta. Hur det ska kunna bli fred och demokrati i Irak överstiger mitt förstånd.Det var väl mer än lovligt naivt av USA och stora delar av Västvärlden att tro att hela irakiska folket skulle stå och tacka för friheten. Om det värsta skulle inträffa ,att Irak slits sönder av inbördeskrig liknande det i Syrien, har vi nog nya flyktingströmmar att vänta från Irak. Kanske man ska tömma Syrien och Irak på civilbefolkning och låta de stridande parterna göra upp i öknen. 

Bild från SVT som ska föreställa Isis-soldater som siktar på Civila irakier.

                                     

                                          

                               

Johnny Soling och Orsapolskan.

Johnny Soling.

               Orsaspelmannen Johnny Soling sa en gång på en föreläsning att en levande danskultur , det är för honom Folkets Park en lördagskväll. Nu var det några decennier sedan detta utspelades, så idag kan det nog vara svårt att hitta så mycket danskultur i de flesta folkparker.
         Vad Soling ville ha sagt var med detta var ungefär att levande kultur är något som utspelas här och nu och är i ständig förändring.
        Under en stor del av 1980-talet ägnade jag mycket tid och energi åt att lära mig polskor,en sorts bygdedanser med stark lokalkaraktär,men som ska ha sitt ursprung i Polen och kom hit till Sverige via hemvändande soldater. Detta kan stämma ty jag har en gång i Krakow dansat bakmespolska med en dam därstädes,och till bådas förvåning tycktes det fungera rätt bra.
                 1800-talet tycks ha varit polskan storhetstid,inte bara i Sverige, utan  i Norge fanns en sorts danser som kallades Pols, där nog Rörospolsen är den vi svenskar känner till bäst. Av allt att döma var det vissa personligheter inom det gamla agrarsamhället som gick i spetsen för att utveckla polskan till allt större briljans. Samtidigt som vissa blev auktoriteter på området finns det forskare som menar att det förmodligen var en stor grupp människor som inte kunde dansa alls.
                Med modernitetens intåg på 1900-talet och en tilltagande urbanisering och industrialisering, kom många kulturyttringar från sockenkulturen att ersättas med en mer allmängiltig och urban kultur. I stället för de invecklade och svårdansade polskorna kom nu moderna danser ,det vi idag kallar gammeldans. Så småningom fanns ofta bara någon som bodde på ålderdomshemmet som kunde visa hur polskorna skulle dansas. Traditionen var således bruten. Nu blev polskor en sak för specialister och nördar,om ej det ordet fanns i svenskan då.
       Ett fåtal auktoriteter hade mandat att tolka hur en viss polska skulle dansas. Det fanns inte utrymme för improvisationer där. Det fanns även lokala auktoriteter ,som lärde ut polskor i föreningar runt om i riket. Problemet uppstod när man skulle dansa en viss polska med människor som hade gått kurs på annan ort. Då var det lätt hänt att man började beskylla de andra för att ha gjort en felaktig tolkning. Då börjar tankarna gå till fundamentalistiska religiösa sekter,som tycker att de själva har rätt tolkning. Bland de förnämsta av polskedanserna är Orsapolskan. Där är det väldigt viktigt att man gör rätt. Man måste dansa som de gamle har lärt ut. Enligt en av de stora auktoriteterna Ingvar Norman,hade Orsapolskan nått fulländning och kunde ej reformeras. Problemet är att levande kultur har en tendens att utvecklas och förändra så länge den utövas. Annars stelnar den i formen. Johnny Soling sa en gång att när man använder polskor som ett medel att klubba varan ni huvudet,är det bättre att inte dansa alls.
          För egen del slutade jag så småningom med polskedansen. Liksom så mycket annat var det roligt så länge det varade,men jag fick ut mer av att dansa bugg och vanlig dans i parkerna. Om man ska dra några generella lärdomar av detta är väl att man ska bli misstänksam när något har nått fulländning och inte kan reformeras. Då är fältet öppet för självutnämnda auktoriteter. Enkelspårighet och intolerans blir följden. Liv är rörelse .Stillastående är död.
   
           

Finns en genuin svensk kultur?

            Professor Persson ,vår folkkäre kriminolog sa en gång med anledning av dödshoten mot konstnären Lars Vilks,att det finns en oerhörd sprängkraft i religionen. Det kan han nog ha så rätt i .i synnerhet när vi talar om Islam. Även nationalkänslan kan vara en känslig fråga med hög kränkningspotential.I synnerhet så här vid nationaldagstider blir man påmind om detta.

                           En absurd debatt.

        För något år sedan skrev den gamle hedersmannen och f.d. kulturministern Bengt Göransson att  det var svårt att finna något i vår kultur som var genuint svenskt; det mesta har ursprungligen kommit hit från andra länder.  Detta fick en av kommentatorerna i nätsajten Avpixlat att gå i taket. Kommentatorn önskade Göransson allt ont och hoppades att han skulle få ett plågsamt slut på sitt liv. Så illa kan det tydligen gå om fosterlandskärleken drivs in absurdum. Debatten blir polariserad och destruktiv.
             Jag vet inte om det fortfarande finns mänskliga kulturer som levt i långa tider utan att få intryck från omvärlden .I så fall torde det röra sig om rätt outvecklade kulturer ,möjligen med stort inslag av stagnation. I bästa fall har man uppnått någon form av balans med naturen och det kan ju vara bra. I vilket fall som helst är man nog sårbara när man kommer i kontakt med andra civilisationer.
             Sverige  har ju i långa tider varit en integrerad del av Nordeuropa och har tidvis haft starka band med Tyskland. Som ett litet glesbefolkat land i utkanten av Europa har Sverige kommit att bli mer mottagare än givare när det handlar om kulturella impulser. När väl en kulturyttring har blivit assimilerad i svenska kulturen har den fått en lokalprägel. Sverige hade från början inget enhetligt riksspråk,utan det var en massa lokala dialekter. Dessutom är svenska språket mycket påverkat av tyskan. Detta hindrar ju inte att vi talar om ett svenskt språk. 
          Vår gamla svenska folkmusik har ju inte heller uppstått ur ett tomrum. Det mest kända exemplet är  La Foliamelodin som spreds från Iberiska Halvön genom hela Europa på 1700-talet,och finns med i en stor del av folkmusiken. Detta hindrar ju inte att vi talar om svensk folkmusik. Den mest svenske av alla författare ,August Strindberg levde långa tider ute i Europa.Evert Taube som för många av oss är den svenska sommarens poet,har ju fått många impulser från Latinamerika och gamla franska ballader. Bellman stal mycket från Frankrike.
        Sverige har länge varit ett etniskt homogent land,där de flesta inte har varit särskilt långt utan för sockengränsen. Samtidigt har vi ständigt varit öppna för impulser utifrån. Nationalstatsgränserna har dragits genom förhandlingar efter krig, och kulturgränserna har inte alltid nödvändigt följt nationalstaten. Än mer tydligt blir ju detta i länderna i Central och Östeuropa där gränserna ibland dragit rätt ogenomtänkt. 
                
             

             

Ljuger Åkesson ?

Tidigare i vår hade SVT en intervjuserie där  en psykoterapeut intervjuade våra partiledare.Tanken var nog att man skulle komma lite bakom den vanliga politikerfasaden och förstå lite mer hur de hade blivit den de blivit.Jag såg inte alla program,men Jonas Sjöstedt fick  mig att somna. Han var oerhört förutsägbar,och allt  han sa och tänkte tycktes följa en politisk mall.När SD-ledaren Jimmie Åkesson hade blivit intervjuad  blev det ett visst rabalder. Ja redan innan intervjun beskylldes han för att tala osanning,och han fick även komma till SVT 1:s debattprogram och försvara sig.
                             Vad är det då Åkesson sagt som betraktas som lögn? Han uppger sig ha växt upp med en ensamstående mor i ett höghusområde i Sölvesborg .Han har fått lära sig av sin mor och andra viktiga personer,även i skolan att man ska vara snäll mot sina medmänniskor,så är de snälla också. Nu flyttar det in barn från andra länder ,och det blir konflikter. Barn som av allt att döma fått lära sig andra saker.Eftersom Lille Jimmie är en blyg och rätt stillsam gosse , går han hem till mamma hellre än att ta en konflikt där han förmodligen skulle dra kortaste strået. Det är tydligen detta man anser vara lögn. Jag har tidigare i denna blogg skrivit om mina skolminnen från 50-talet. Förmodligen skulle många som gick i skolan där samtidigt inte känna igen sig,av den enkla anledningen att vi upplever olika saker och blundar för andra saker. Jag tror att i synnerhet mina lärare skulle förneka att jag ger en rättvisande beskrivning,om nu någon till äventyrs fortfarande är i livet. Nu har jag inte varit i Sölvesborg vid den tid Åkesson växte upp,så jag kan inte ha någon bestämd uppfattning. Jag har dock fått lära mig i mitt arbete med människor  att utgångspunkten är att människor försöker ge en sann bild av vad man varit med om ,även om minnet inte är helt att lita på. Frågan är om det är rimligt och trovärdigt det han säger. 
    Det är nog idag inte någon kontroversiell åsikt att det är genom våra upplevelser i uppväxtåren vi bildar oss vår uppfattning om hur världen är beskaffad. Vi lär oss också att generalisera,ty annars skulle verkligheten bli helt ogripbar. Vi lär oss skilja på gott och ont främst genom våra närstående,och får även en uppfattning om hur vi ska bete oss som medmänniskor. Vi lär oss också genom erfarenheter att läsa av vår omgivning och lära oss skilja på vän och fiende,något som evolutionshistoriskt varit nödvändigt för att inte råka i olycka.
               Barn som växer upp i miljöer där våld och vapen tillhör vardagen får en helt annan inställning till våld än vad som lärs ut på svenska dagis och lågstadieklasser. Barn som växer upp i hederskulturer får lära sig att det viktigaste är att sätta sig i respekt. Främlingar och människor ned annan religion är fiender. Barn och ungdomar som vuxit upp med hederskultur kommer ju inte att bli annorlunda för att de passerar gränsen till Sverige.De kommer förmodligen också att tycka att dessa svennar är oerhört mesiga.
              Jimmie kommer så småningom till gymnasiet. Han går med i MUF,men när det börjar dra ihop sig till folkomröstning om vårt medlemsskap i EU vill han inte vara med längre utan vänder sig då till Sverigedemokraterna.
                   För oss som har varit med lite längre har ju namnet Sverigedemokraterna en obehaglig klang .Vi förknippar detta partinamn med fascisten och antisemiten Per Engdahl,som visserligen tonade ner sin antisemitism och beundran för Hitler när Andra Världskriget var  slut. Det verkar ju lite märkligt att en begåvad och politiskt medveten gymnasist som Jimmie Åkesson skulle vara okunnig om vad namnet Sverigedemokraterna har för implikationer.Sverigedemokraterna är ju det enda parti som förstått vilka utmaningar och problem som finns i förvandlingen till ett mångkulturellt samhälle. Sverigedemokraterna är också det enda parti som förstått det islamistiska hotet. Annars är det ju mycket stolligheter .Partiets historiska rötter kommer nog länge att finnas som en skugga. Men å andra sidan ; 1953 skrev den unge kommunisten C H Hermansson ett hyllningstal till folkmördaren Stalin. Detta hindrade inte att han så småningom  blev en folkkär partiledare i VPK,och även uppskattad av sina politiska motståndare.
               
                           
          

Tankar om populismen

     SVT Dokument Utifrån har sänt ett program om populismens framväxt i Europa och det budskap man kan läsa mellan raderna är att vi ska se upp med populisterna locktoner ty annars kan det gå illa
      Inledningsvis får vi se ett litet reportage från Italien där Beppe Grillo(bilden) har stora framgångar med sitt parti Femstjärnerörelsen.
Femstjärnerörelsen motsvarar i  stora drag det vi tänker oss när man talar om populism .
                Beppe Grillo angriper hela det  politiska etablissemanget åt vänster såväl som åt höger .Han vill ha sänkta skatter och samtidigt  öka de offentliga åtagandena.
            Komplicerade problem erbjuds enkla lösningar.Annars är det svårt att mer konkret få en uppfattning vad man egentligen tänker göra i parlamentet. Av allt att döma är man ute för att kasta grus i maskineriet.Nu ska man komma ihåg att den italienska politiken är misskött på många sätt och det är inte att undra på att det finns en uppdämd vrede hos stora delar av befolkningen. Sedan går resan till Frankrike.I  gruvdistrikten i nordöstra Frankrike har Nationella Fronten fördubblat sitt stöd. Där lever 1/5 av befolkningen i fattigdom. De gamla gruvorterna somm tidigare drog till sig arbetare från olika håll har nu lagt ner sina gruvor. Människor  som i generationer med hårt och smutsigt arbete har byggt upp välstånd är nu osynliggjorda och lever på socialbidrag. Då bör man tänka på att socialbidragen ligger lägre i Frankrike än här i Sverige såvitt jag vet. Man bör kanske inte moralisera för mycket över att dessa människor lätt blir tilltalade av NF:s budskap.Man kan ju undra vad de andra partierna gör för att tillvarata invånarnas intressen i dessa nedläggningskommuner.
            Från Frankrike är det inte långt till Nederländerna där Frihetspartiets GeertWilders
sitter i Parlamentet . Hans profilfråga är kritiken mot Islam och de farhågor han har för att samhället ska islamiseras.Geert Wilders som ursprungligen har varit liberal och EU-vän räknas nu till extremhögern..Han anklagas också för att vara en opportunist som bara är ute efter att skapa sig makt. Det må vara hur det vill med den saken,men anmärkningsvärt är att han skiljer sig från de andra populistledarna i att han har ständig livvakt.Detta är tydligen inte särskilt problematiskt,utan det är tydligen något man får räkna med om man kritiserar Islam. Här hemma har vi som bekant en konstnär som har ständigt livvaktsskydd eftersom han gjort några löjliga teckningar på rondellhundar. Så måste jag ju undra om man med automatik hamnar i extremhögerns fack om man inte tycker Islam är den freds och frihetslära som man ibland vill påskina.
                 Sist kommer ett reportage från Ungern där det extremnationalistiska partiet Jobbik blir alltmer synligt i det offentliga livet. Jobbik är ohöljt antisemitiskt och rasististiskt.  Ungerns premiärminister 
Viktor Orban  går Jobbik till mötes i många frågor. Man kan ifrågasätta om Ungern är en demokrati i den mening vi brukar lägga i begreppet. Ungern har snarare ett auktoritärt  presidentiellt styre liknande det i Putins Ryssland. När Ungern blev fria från Kommunismen var man snabba att söka inträde i EU och bejaka västvärlden,men nu bedriver man en alltmer isolationistisk och nationalistisk politik. Besvikelsen på EU är stor. Man kan ju undra om Ungern ska vara kvar i EU överhuvud taget.
                       Det sista reportaget var av allt att döma avsett att visa hur illa det kan gå om man ger populisterna den makt de vill ha.
          Det är lite problematiskt tycker jag att klumpa ihop flera olika politiska rörelser och sätta etiketten populism på dem.
           Populismstämpeln används ju ofta  i debatter på politiska motståndare som lovar mer än de kan hålla,och inte har någon konkret lösning p ett problem.
                               Populism kännetecknas av:
          -Man säger sig representera hela folket mot ett etablissemang.
         - Man har enkla svar på komplicerade problem
        - Man är opportunist,dvs man har fingret uppe i luften och känner vartåt det blåser,och drar nytta av de tänkta opinionerna.
                                         I dessa dagar när partierna anlitar reklambyråer för att komma med effektiva slogans så kännetecknas ju politiken av populism i högre eller lägre grad. Den politiker som på ett valmöte förklarade problemen komplexitet vore snart rökt.
                    När Gösta Bohman på sin tid talade om Individen gentemot staten var väl det också populism . När den lokala C-politikern tror att han kan få några extra röster genom att föreslå utökad vargjakt är det ju populism. Den som funderat lite djupare kring utflyttningsorternas problem vet nog att det finns viktigare saker än rovdjursfrågan.Det finns ju en tradition inom Centerrörelsen som kallas agrarpopulism,som spelar på motsättningen stad-land . Det typiska uttrycket för detta är misstron mot stockholm och Bryssel. VAd kan vi då lära av detta TV-program.
         Jag tror att man alltid ska vara misstänksam när någon säger sig tala i andras intresse,såvida personen inte har fått mandat genom någon sorts omröstning. Om man säger sig tala för alla kvinnor mot något mer obestämt som kallas patriarkatet bör man vara misstänksam. Om någon säger sig representera Sveriges muslimer bör man dra på öronen. När man för landsbygdsbefolkningens talan gentemot byråkrater i Gävle eller Stockholm är det kränkande för den del av befolkningen som inte delar de självutnämnda representanternas ståndpunkter.
                 Slutligen ska man vara skeptisk till de vinklade verklighetsbilder som vissa av våra journalister förser oss med 


            
            


+

Vad driver människor att begå ohyggliga gärningar.

Auschwitz Birkenau

     I dagarna har alla goda krafter slutit sig samman för att visa sitt avståndstagande till Nazismen och inte bara den utan alla idéer som kan misstänkas på något sätt vara befryndade eller kan associeras med Nazismens idéer.När man betänker vilken katastrof naziregimen kom att innebära inte bara för Europas folk,utan för hela världen är det ju inte så mycket att säga om den saken. Ändå måste jag ibland undra över hur stor roll ideologin hade i det som utspelades framförallt i gränslandet mellan Sovjet och Tredje Riket. Hade vilken totalitär ideologi som helst kunnat utgöra den idémässiga grunden för de  grymheter som utspelade sig. Det är tankar jag få när jag läst Timothy Snyders bok Den Blodiga Jorden. Idag skickar man skolklasser till Polen för att beskåda vad som finns kvar av de stora dödsfabrikerna och  visa hur illa det kan gå om man inte tror på idén om allas lika värde. Hur kommer det sig att man kan begå sådana grymheter mot helt oskyldiga människor ,kvinnor och barn.
             För några år sedan deltog jag i en debatt på ortstidningens insändarsida om Islam och islamism . Jag skrev då ett inlägg där jag framhöll bristen på frihet och mänskliga rättigheter i de länder där Islamisk lag är överordnad,och mullor och imamer har sista ordet.
              En s.k religionsvetare replikerade då att man inte kan skylla en religion för vad en stat gör. Jag tyckte det var ett märkligt påstående men min replik blev inte införd.Insändarredaktionen tyckte tydligen att diskussionen var avslutad.Dessutom är det ju skillnad på oss vanliga medborgare och de som kommer från den akademiska världen.När vi bara har åsikter säger dessa "vetare" som det är ,vilket också Eduardo Grutzky har påpekat i sin bok om hederskultur.  

                                        Religion som politisk ideologi och lag.

                
               Det är ju känt att Islam inte är som alla andra religioner. Islam är en totallösning på alla mänskliga frågor ,inklusive lagstiftning, etik, sexualmoral, medicin och mycket mer. Islam är sålunda en politisk lära,även om vi idag benämner den politiska aspekten islamism. Därför tycker jag det är ett högst märkligt påstående att man inte kan blanda ihop stat och religion. Så är det visserligen hos oss,men i Profetens värld är det annorlunda.
     För något år sedan hade Uppdrag Granskning ett uppmärksammat program ,där ett par kvinnor med dold kamera vände sig till olika imamer och bad om råd hur de skulle agera när man blivit misshandlad av sin make. Till allmän bestörtning gav inte imamerna svar som stod i överensstämmelse hur svensk lag säger. Vad hade man då väntat sig ? Om man velat få ett råd i största allmänhet kanske man gått till Socialbyrån eller polisen .Kanske man hade anlitat advokat. När man går till imamen , är det naturligtvis för att höra vad islam säger om saken,och det står ju inte alltid i samklang med svensk lag och värderingar. I Islams värld räcker det inte med att förvissa sig om att man inte gör något olagligt,utan viktigare är att ta reda på va religionen säger om saken. Detta kan man inte avgöra själv utan det är den lokale imamen ,som är bemyndigad att tolka vad religionen säger. Således är inte människor förmögna att fatta beslut som rör deras eget liv.
            Därför kan jag inte förstå när nämnda religionsvetare säger att man inte kan lasta en religion för vad en stat gör.

                                       Politisk övertygelse som drivkraft.

                 När man diskuterar våld och terror som sker i religionens namn är en vanlig fras att det har inte med religion att göra utan det är uttryck för sociala och politiska problem och orättvisor. Skulle man då kunna säga att våld som begås i politiska syften inte har med politisk ideologi att göra.Om någon skulle säga att Auschwitz och förintelsen inte har med nazismen att göra eller att Stalins folkmord i Ukraina inte hade något med kommunismen att göra,skulle nog många ta sig på hakan. Svaret är dock inte helt självklart. Timothy Snyders bok visar att det i praktiken fanns många beröringspunkter mellan de tvår stora diktaturerna under 30-40-talet. Mellan 1933 och 1945 mördades åtskilliga miljoner oskyldiga människor bara för att de ansågs icke önskvärda av den rådande regimen enligt Snyder var det 5,4 miljonen som dödades i den s.k. förintelsen.Därav bara 1/6 i Auschwitz.Åtskilliga miljoner svalt ihjäl i Stalins svält kampanjer,främst i Ukraina. Därtill kommer flera miljoner polacker ,vitryssar balter och ukrainare som mördades öster om dödslägren. De reguljära arméerna såsom Wehrmacht .hade fullt upp med att bekämpa sin militära motståndare. De tyska SS-insatstrupperna var ju inte så mångtaliga att det själva klarade av att mörda civila,utan man tog hjälp av lokalbefolkningen. Många var nog opportunister och såg det som en möjlighet att få mat till sin familj,men många var inte direkt nödbedda för övrigt heller. Att SS var övertygade nazister är väl otvivelaktigt, men vad var det som drev alla andra förutan vilket massmorden inte skulle kunnat genomföras?
                Hur kan vanliga enkla bönder gå in till grannbyn och döda de som bor där ,bara för att de var judar?
                         Utav de som stod med armarna lyfta och hyllade sin ledare vid torgmötena i 30-talets tyska städer hade nog inte alla någon ideologisk medvetenhet. Eftersom judarna mar knappt en % och välintegrerade är det tveksamt om alla var antisemiter. Man var fascinerad av ledarens karisma och massuggestionen. Führern  lovade arbete och fred samt en ny storhetstid. Förmodligen lyssnade man inte så noga på vad han sa,ty budskapet förfaller ha varit mycket enkelt. Dessutom tycktes han ju kunna leverera en del av vad han lovade .Arbetslösheten var ju bortblåst och man lyckades  återta en del av de förlorade territorierna utan alltför mycket blodsspillan. Här tycktes man ha fått en ledare som inte bara såg till sitt och pratade en massa,utan också kunde göra något.
                                 Hade han sagt att det skulle sluta med ett Tyskland i ruiner och ett av historiens värsta massmord på civila så hade nog inte så många jublat
                               Tredje Riket som skulle vara i tusen år,vilket ju inte var helt orimligt med tanke på hur länge tidigare imperier varat,överlevde bara i tolv år. Tredje Riket blev en katastrof av rent bibliska mått. Efter Stalins död levde Sovjetunionen vidare. I stället för skräck och terror drabbades man av an alltmer tilltagande stagnation.  Dissidenten Amalrik förutsåg redan på 1970-talet att Sovjetunionen skulle implodera.även om det dröjde till in på 90-talet.  Ingen vettig människa tror väl att Tredje Riket ska återuppstå.
              Ändå är dessa mörka år ett trauma inte bara för Tyskland utan för den utvecklade västvärlden. Många har frågat sig vad man kan göra för att det aldrig ska återupprepas. På samma sätt som Militärstrateger och försvarspolitiker planerar för de krig som varit ägnar man mycket energi åt att förhindra att något liknande händer. Idag kan man bli tagen av polisen och ställd inför rätta om man sträcker fram högerarmen på allmän plats.
                   Ingen respektabel människa i vår del av världen kan vara nazist idag,men i Arabvärlden är Hitler en populär gestalt. Egyptens  förre president Sadat var en stor beundrare av Hitler. Ej så förvånande att i USA börjar högerextremister och islamister att komma allt närmare varann. Man har ju judehatet gemensamt.
                           Saker kommer att hända även i framtiden även om  man inte kommer att gräva massgravar i Ukraina och Vitryssland. Alla rörelser som bekämpar demokratin och förespråkar våld för att nå sina politiska mål ska man se upp för oavsett på vilken sida på skalan man befinner sig. Idag finns det många andra mer subtila kanaler för de som vill förändra samhället i odemokratisk riktning. Det gäller att ställa de kritiska frågorna ,och lyssna till vad som inte sägs rent ut.
                         

                                    

Mer skolminnen

                        Skilda världar

          När jag gick i 5:e och 6:e klassen i folkskolan hade vi en klasslärare som nog får betraktas som en rätt bra pedagog,åtminstone jämfört med de andra lärarna på skolan. Han torde ha haft ett stort intresse för historia,och om jag inte blivit felunderrättad började han läsa historia på universitetet efter sin pensionering. Mina favoritlektioner var dock när han var på dåligt humör och läxade upp oss alla på grund av bristande ordning ute på skolgården och vårt allmänt dåliga uppförande. Dom timmarna kunde man slappna av och behövde inte lyssna så noga.

             Dessutom kunde han använda hela lektionstimmar till att upplysa oss om kommunismens alla fasor,det eländiga livet bakom järnridån,ofriheten och de allmänt dåliga livsvillkor. Säkert välgrundat .Han brukade avsluta sina utläggningar med att påminna om att trots detta fanns människor här i vår bygd som var kommunister. Detta var ju inte helt bekvämt för mig att höra ,ty mina föräldrar var kommunister. Det hade varit som om en skolelev från en muslimsk familj idag skulle sitta hela lektionstimmar och bli upplyst om Islams sanna natur. det hade inte blivit populärt. 

         Trots att andra världskriget och nazisttiden låg så nära tidsmässigt hörde jag aldrig någonsin att han nämnde ett ord om Hitlertyskland och alla dess ogärningar. Tyskland beskrevs enbart i positiva ordalag;det var Det Tyska Undret efter kriget . Det var tyskarnas tekniska skicklighet och höga kulturnivå. 

      Nu var det ingen större skada skedd för min del,eftersom jag fick lära mig desto mer om nazismen i föräldrahemmet. Så snart jag kunde läsa ,läste jag en bok som hette Hitlerrikets Storhet och Fall.Den var rikligt illustrerad med bilder från de olika dödslägren. Jag försökte trösta mig med att det här måste ha varit mycket länge sedan,men min mor upplyste att det var nutid. Jag hade svårt att förstå bilderna på första uppslaget med en mustaschprydd man som gjorde mycket underliga gester.

       Småningom köpte vi en till bok som jag har kvar ännu ,ehuru den är mycket sliten ;Hakkorsets Gissel av lord Russes of Liverpool. Den boken är den redogörelse för nazismens förbrytelser,mord på civila dödsläger och krigsförbrytelser. Den boken gjorde starkt intryck på mig,och jag lovade mig själv att jag alltid skulle bekämpa nazismen om jag kom i kontakt med den.

           I skolan fick vi dock aldrig lära något om nazismen såvitt jag kan minnas.Begreppet Förintelsen uppstod först 1978 efter en filmserie med det namnet. .När TV :n kom fick man dock se svartvita dokumentärer om Hitlertiden,vilken avslutades med Aldrig Mer. Dessutom hände det att man visade dokumentärer som till mina föräldrars stora förtret gav en kritisk vinkel av Stalins Sovjet.

          Resten är som man brukar säga historia. 60-talet kom och Vietnamkriget, studentprotester och vänstervåg.Överklassens och medelklassens barn blev nu vänstrare än vänster. Jag får tillstå att mina sympatier låg åt vänsterkanten,men att jag blev alltmer tveksam till att det var revolution vi ville ha.Trots allt så hade vi det ganska bra i Sverige. Jag tog ut lite semester in februari ett år i slutet av 60-talet och läste marxistisk litteratur .När jag dessutom hade läst Milovan Djilas Den Nya Klassen förstod jag att jag aldrig skulle kunna bli kommunist. Nu blev man ju stämplad som kommunist ändå om man var kritisk till USA:s krig i Vietnam,men det är ju en annan historia.

             Man kan ju undra om vår magister i folkskolan var högerextremist. Idag skulle han förmodligen få den stämpeln,men han var nog en rätt vanlig borgerlig lärare,som förmodligen röstade på högerpartiet som sedan fick namnet Moderaterna och Nya Moderaterna.

             Alla studenter som var så vänster och tillhörde KFML är nu allt från bankekonomer till läkare och gymnasielärare. En del har tilloch med blivit berömda deckarförfattare.

Tankar i vindskyddet vid Kvicktjärn

                             Jantelagen

             "Du ska inte tro att du blir en bättre människa för att du läser en massa". Dessa tänkvärda ord fick jag mig till livs när jag gick mentalskötarutbildning i Uppsala 1970 ,och var på praktik vid Norrtälje lasarett .Vi elever bodde i en vindsvåning på sjukhuset. En kvinnlig kurskamrat fällde dessa välmenande ord. Saken var den att jag hade blivit fascinerad av den gamla grekiska mytologin och likt större tänkare än jag insett att dessa gamla berättelser har något att säga om den mänskliga naturen.
                   Idag debatteras skolan mer än någonsin. Man är djupt oroad av de sjunkande resultaten i den svenska skolan. Det har ofta slagit mig hur kluven inställning man har i vårt samhälle,och inte minst inom  LO-kollektivet när det gäller boklig kunskap. Att läkaren eller advokaten har läst sin lagbok respektive invärtesmedicin är ju inte så  anmärkningsvärt,men när en person som befinner sig lägre ner i hierarkin , vill få en djupare förståelse för vad den sysslar med ,möts den av misstänksamhet. "Det är skillnad på teori och praktik". Man ska ju inte tro att man är något,;detta som vi känner som Jantelagen .Jantelagen är dock bara riktad mot de lägre samhällsklasserna. Överklassen har alltid kunnat skicka sina barn till segregerade skolor,där man tvärtom får lära sig att man är förmer än det vanliga kollektivet som  man föraktar. De arbetarfamiljer som kunnat skicka sina barn till högre utbildning,har gjort det med tanke på att de skulle få det bättre än de själva haft det .Kunskapen som sådan har sällan haft något egenvärde.

                           Vilken kunskap är viktig ?

          I dag råder det en upphetsad debatt om just matematikämnet som den svenska skolan tydligen har misslyckas med .Man kan ju undra om den högra matematiken är så viktig för de flesta. Vilken kunskap som är betydelsefull  har ju varierat i olika samhällen och tider. För några hundra år sedan var det latinet som var porten in i de högre akademierna. I den muslimska världen ,är det höjden av lärdom att kunna koranen utantill ,samt kunna tolka några hyllmeter hadhiter.Ej förvånande ser vi sällan några nobelpristagare i fysik från den delen av världen.  Idag är man helt besatt av matematikens betydelse,förutan vilken samhället är dömt till en långsam undergång. Som en kontrast till det eländiga tillståndet här i Sverige visade man i morse på TV:s morgonprogram hur det är i HongKong där  man förstått vikten av att plugga hårt för att få konkurrenskraftiga betyg i matematik. Man intervjuar en ung man som siktar på att påbörja medicinstudier på universitetet,och måste därför ha höga betyg i  matematik. Nu måste man ju kunna fråga sig varför just matematik är så viktigt för en som tänker bli läkare. Finns det inte många andra ämnen som har större relevans. Finns det inte risk för en undanträngningseffekt om alla fokuserar så på just maetmatik. Jag skulle påstå att för de flesta människor som inte ska syssla med naturvetenskaper eller konstruera datorer klara sig rätt långt med reguladetri och vanliga ekvationer. Det flitiga bruket av miniräknare har nog tyvärr gjort att  många idag har svårt att göra en beräkning mellan tummen och pekfingret ex vad det kommer att kosta när man plockar saker i sin korg i varuhuset. Kvantfysiken har uppfunnits för att vi ska förstå de minsta partiklarna k mikrokosmos, relativitetsteorin behövs för att vi ska kunna göra beräkningar av universum och planera rymdfärder,men för de flesta av oss klarar oss rätt bra med den klassiska newtonska fysiken. Som sjuksköterska behövde jag kunna räkna ut hur stor mängd jag behövde av en viss koncentration för att kunna ge en ordinerad dos. Detta var tillräckligt svår för många av mina kollegor med  gymnasiebakgrund. 

                  Högskolifiering och utbildningsinflation.

               Idag är vi mer utbildade än någonsin ,åtminstone på pappret. Många yrken som tidigare ansågs kunna klaras utan någon särskild utbildning kräver minst gymnasium,det som tidigare kallades studentexamen .  När nu alla är högutbildade har vi fått en annan måttstock för att värdera yrkeskompetens. Vissa yrken som tidigare hade högt status och var respekterade som t.ex lärare har idag blivit andrahandsval för den som inte kommit in på önskvärd linje på Högskolan. Sjuksköterskestudenter kan mycket om omvårdnadsfilosofi och är duktiga på att skriva uppsatser,men frågan är hur rustade de är när  verkligheten kommer ikapp.
                  Så har jag drucket två koppar kaffe här i vindskyddet. Isen ligger fortfarande kvar på kvicktjärnen, fastän man  knappast skulle komma på idén att gå på den .jag har gått en runda på Vikebergsleden ._Det är rätt mycket snö fortfarande på sina ställen.Bilen har jag parkerat en bit ner på flismyravägen. Jag vågade inte köra ända fram till vändplanen,ty då hade jag nog kunnat köra fast. Så bär det av hemåt med min Ford som nu är ordentligt nerskitad. Gerd och jag ska åka till Söräng framåt kvällen och se om det kommit några blåsippor.
                Hur som helst så måste man kunna engelska idag oberoende vad man ska syssla med,ja överhuvudtaget om man vill hänga med .Mycket facklitteratur finns inte översatt till svenska.