Verkligheten kommer ikapp til slut.

                              När jag svänger in på Mårtesområdet med min ballongcykel ,ligger en liten valaffisch som blåst någonstans ifrån nu när det gått en  månad efter valet. På affischen kan man se en  glad och äppelkindad Ebba Busch som  är redo att regera Sverige. Annars är de flesta affischer bortstädade nu. Det var inte lite Ebba med falukorven skulle uträtta om bara S-regeringen avgick. 

Alla problem med sjukvården, gängkriminaliteten och höga bränsle och matpriser skulle man fixa lätt.

                         Utomstående bedömare menade att det skulle bli svårt att få till stånd en handlingskraftig regering med så svag majoritet. Dessutom är det ju stora ideologiska skillnader mellan de olika partierna. "Inga problem " menade statsministerkandidaten Kristersson . "Vi är överens i allt väsentligt.Det är en del detaljer som vi måste diskutera.".

                          När det gått två veckor hade man fortfarande inte lyckats få till en regering. Man behövde två veckor till.Det var med viss spänning många med mig i förmiddags väntade på att Ulf Kristersson skulle gå till talmannen Norlén och ge besked. Skulle vi ha en regering eller hade man misslyckats?Man var "nästan framme men behövde två dagar till." Tala om antiklimax! Det blev vare sig det ena eller andra .Det var tydligen mer komplicerat än man trott.

                                  Sverigedemokraten Richard Jomnshof blir ordförande i justitieutskottet.En tung post för den som vill komma tillrätta med kriminaliteten. "Det koimmer att ta lång tid att vända utvecklingen när det gäller ungdomskrimilatiteten",säger Jomshof nu. Det som varit enkelt förr blir komplicerat när man sitter med ansvaret.

                      Det blir inte helt lätt att ta över regeringsmakten.Det blir nog inte lättare sedan när man står inför verkligheten. 

                              Så går  beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över.

Europa i skuggan av kriget-

                              Nu har det gått drygt  3 månader efter det att vi fick höra på morgonnyheterna att Ryssland(Jag var nära att skriva Sovjet) hade invaderat grannlandet Ukraina i full skala och på bred front. Man hade nog räknat med att kunna göra någon skags kupp och detronisera den sittande laglige presidenten Zelenskij. Nu gick det inte riktigt som den ryske presidenten V.Putin hade planerat, ukrainarna gjorde motstånd och tvingade ryssarna tillbaka så att de fick ändra sina planer .Det bidde bara en tumme ,och i slutändan blir det kanske ingenting.

                       Den initiala bestörtningen har kanske lagt sig ,men det går ändå inte att förstå att detta skulle vara möjligt . Vi har sedd gamla kolorerade domumentärfilmer från kriget som utspelade sig för 80 år sedan ,men kunde inte tänka att vi skulle se liknande saker i Europa i våra dagar.Nu har krigsrapporteringen kommit att bli en del av vardagen och till slut glömmer man kanske hur det hela började. Visst har det varit spänningar i Ukraina .Vissa grupper har känt sig besläktade med Ryssland ,andra har sett sig mer som Europeer. Statsvetaren Samuel P. Huntington förutspådde på 90-talet att det skulle kunna utbryta inbördeskrig i Ukraina på grund av de etniska spänningarna . Ett lågintensivt krig har ju pågått i 8 år i sydöstra Ukraina ,och det skulle inte kunna pågå länge om inte Rysskand stött separatisterna. Visst kan man ifrågasätta om det var riktigt att kuppa bort President Janokuvovitj.Han hade dock svikit sitt uppdrag och att han blev bortjagat var inte konstigare än att Kristian II fick lämna Stockhoms Slott och Gustav Eriksson tog över.

                        Hur man än vrider och vänder på saken är Ukraina en internationellt erkänd nationalstat, och att invadera oprovocerat och ställa till med så mycket död och förödelse går inte att försvara. Världen kommer inte att bli sig lik. När man ser gamla journalfilmer om Andra Världskriget vet man ju hur det kommer att sluta. Nu vet vi intgenting. Enligt vissa bedömare kommer kriget att kunna pågå hur länge som helst, och Ryssland kommer att bli betraktat som en skurkstat.

 

Gamla krig och nya

                    När man läser om de gamla krigen i den rikliga litteratur som finns i ämnet tänker man gärna att det var rätt onödiga krig som inte förde något gott med sig .Nog hade man förevändningar när man avlossade den första kanonsalvan. Det kunde handla om att få kontroll över handeln,att kunna ta upp tull av förbipasserande fartyg ,tillgång till en hamn eller attraktiv jorddbruksmark. kort och gott var det att tillskansa sig resurser från sin granne. 

                                  Det Nordiska Sjuårskriget mellan kusinerna Erik XIV av Sverige och kung Fredrik av Danmark slutade med freden i Stettin 1570. Då var man tillbaka på ruta 1. i princip. När det 30-åriga kriget var slut hade Sverige blivit en europeisk stormakt.Detta varade i ett drygt halvsekel när krigarkungen Karl XII begav sig till Poltava i Ukraina och avslutade Sveriges  stormaktsstid,en mörk tid i vår historia då Sverige var en militärdiktatur och ett förfluget ord kunde göra att man miste huvudet. 

                             Kalle dussin lämnade efter sig ett utarmat land .Att pesten grasserade i början av 1700-talet gjorde inte sakan bättre. 

                           De gamla krigen var inte så ärofulla som vi kanske vill tro. Man plundrade städer ,brände byar ,mördade och våldtog. Till skillnad från dagens krig hade man inte samma tekninska resurser. Striderna var mer lokala och det tog lång tid att lägga ett helt land i aska och ruiner.

                           Det krig som gått till historien som det mest onödiga och meningslösa som utkämpats har ju hittills varit Det Första Världskriget. Genom ett intrikat nät av allianser blev en lokal konflikt snart ett världskrig. Många förstod inte riktigt vad man satt igång. Man trodde att det skulle vara över på några veckor,men pågick över 4 år.

                                                  Vad ska framtidens historiker säga om det krig som rasar i Centraleuropa nu. Vår förre utrikesminister Jan Eliasson sa häromdagen att det var det mest absurda krig han sett utspelas. Då har vi inte talat om den humanitära katastrof utan motstycke i Europa sedan Andra Världskriget som utspelas i våra vardagsrum varje dag i TV.

                           Förutom de grova förbrytelser som hänt så verkar det hela vara höjden av militär inkompetens . Det mest klassiska av alla militära misstag man kan göra är att underskatta motståndaren och överskatta sig själv.

                         Hur kunde V. Putin med alla sina resurser i form av signalspaning och nätverk av spioner ta så fel beträffande Ukrainas motståndsvilja och Europas enighet?

Dårskapens triumf

                           För två år sedan satt vi ofta framför TV:n på eftermiddagen och tog emot Folkhälsomyndighetens information om Coronapandemin. Många var tagna på sängen och det gjordes nog en del felbedömningar.Mycket efterklokhet har förekommit ,men ärligt talat visste även de mest lärda inte vilken väg pandemin skulle ta. Nog tänkte jag ibland att om ändå restriktionerna skulle lyftas så man kunde leva ett normalt liv igen. Nu hade ljuset precis skymtat i tunneln och man kunde åter gå på bandy och åka buss igen.så inträffade det man inte skulle kunna tro ;Ett storkrig mitt i Europa. 

                                Fast det gått mer än en månad kan jag ännu knappast fatta att det är sant. Krig förekommer ju lite varstans i världen ,men då handlar det om gamla konflikter i form av inbördeskrig på etnisk eller religiös grund där ingendera sidan vill ge sig ellerlokala uppror som slås ner av diktatorer.

                                        Att en stat ger sig på en fredlig granne utan någon rimlig anledning övergår allt förstånd.Ryssland ,detta jätteland kan ju inte vara i behov av att lägga under sig mer landyta.Dessutom har man en åldrande  och krympande befolkning. Bara detta talar emot att man skulle vara tvingna att starta ett krig. Ekonomin är skral såvitt jag kan förstå,och ett krig kommer att tömma landet på resurser samt försvaga landet rent militärt. Sanktionerna från omvärlden gör jun inte saken bättre. Nu söker  man sig mot Kina och det blir knappast någon jämnbördig partner. Putin kommer att få dansa efter Xi:s pipa.

                             1984 gav den amerikanska historikern Brabara Tuchman ut en bok som på svenska heter Dårskapens Vägar ,från Troja till Vietnam. Den handlar om hur makthavare ofta motverkar sina egna intressen genom att ignorera kända fakta och få alltför höga tankar om sig själv. Det har funnits många kloka och framsynta kungar och presidenter ,men alltför ofta är det Macciavellis priciper som fått leda. Makthavare äe ju inte dummare än vanliga människor ,men faran består ju i att de har makt och inte vill se konsekvenserna av sitt handlande.Vår svenske kansler Axel Oxenstierna skrev en gång till sin son;"Vet dun då icke min son med huru lite klokhet världen styres.".

                              Nu är vi åter tillbaka i den gamla rustningskarusellen. Resurser som skulle gått till välfärd och infrastruktur kommer nu att gå till försvaret." Inga problem" säger populisthögern, "det är bara att prioritera" Så enkelt!!

                                        Vi vet ännu inte hur allt detta kommer att sluta .Så småningom vill alla kanske bara ha fred,och då kan man fråga sig vilket pris freden ska ha.

                                  En sak är tydlig;Vi har nog alla överskattat Rysslands militära förmåga inklusive ryssarna själva.En gång tyckte nog många här i väst att Putin var ett bra val.Nu blev det ordning och reda i ett kaotiskt rike. 

                      För något år sedan gick en TV-serie som hette historiens onda män. Här fanns hela skaran presenterad från kejsar Nero till Papa Doc Duvalier.Idi Amin ,Saddam Hussein  Stalin,Mao och naturligtvis Der führer .Nu kan man lägga till Vladimir Putin.

                                  

                               

den

                               

                                       

                                                    

                              

Som ett eko från en mörk tid i vår historia.

                  Det ohyggliga som vi inte trodde skulle kunna vara möjligt i Europa 2022 ,ett oprovocerat anfallskrig mot en fredlig granne är ett faktum.

                         Man kommer osökt att tänka på Per-Albins radiotal efter det tyska angrappet på Polen 1/9 1939. Förutom de förfärliga lidanden och förstörelse som redan efter en vecka har åsamkats är det med stor sorg alla vi som i  någon mening varit fascinerad av Ryssland som land konstaterar att hoppet om att Ryssland ska bli ett normalt land ,dit man åker på semester och vandrar i vildmarken nu kommit på skam. Minns bara att det tog åtminsone två generationer efter Andra Världskrigets  slut ,som Tyskland var som ett land bland alla andra.

                            Vi som läste de ryska klassikerna under ungdomen och fascinerats av den ryska konsten och musiken kommer nu att få andra associationer. Ryssland vår granne som från början hade starka band med östersjöländerna kommer nu att vara en skurkstat som styrs av en galen psykopat. 

                        Att åka Transsibiriska Järnvägen eller gå på Nevskij Prospekt i Dostojevskijs fotspår är knappast ett alternativ.

                        Hur kunde det bli så här?Många har undrat över hur det kom sig att en galning som Hitler kunde få ett helt folk med sig . Svaren är många och det finns fortfarande obesvarade frågor. Hur kunde Putin bli en hänsynslös diktator .Demokratin hann aldrig få fotfäste.De korrumperade gubbarna fanns kvar och KGB fanns kvar om än med ett annat namn. Den totalitära staten blev en oligarki där superrika maffiabossar har makten ,medan de vanliga människorna får betala priset.

Allt kan hända

                                Varför skall så många lida blott för andras övermod.Så sjöng Ingeborg Nyberg en gång och många fler med henne. Nu är den sången mer aktuell än på länge. Vi har av allt att döma gått igenom det värsta av coronakrisen och så kommer det här! Ett krig mitt i Europa. Om de flesta krig kan anses onödiga är väl detta det onödigaste . En paranoid galning i Kreml har bestämt sig för att återupprätta Sovjetunionen och det kalla kriget.

                Det 45-åriga Kalla Kriget var ju i någon mening en kamp mellan två konkurrerande samhällsytem ,där man kan säga att kapitalismen och marknadsekonomin visade sig starkare än den planekonomiska statskapitalismen. President Putins nya kalla krig handlar ju om  chauvunism och geopolitik, men mest av allt President Putins strävan att bli en ny Tsar Peter.

                 Så onödigt! Det är egentligen ingen som hotar Ryssland ,allra minst Ukraina . Nato har innnnga missiler riktade mot Ryssland .Man kan tycka vad man vill om Natoutvidgningen, men det är ju fria stater som valt vilken väg man vill gå.

                              Nu är det bara att ta en dag i sänder och se hur det blir. En sak är emellertid säker:När någon startar ett krig blir slutresultatet aldrig vad det var tänkt från början.