När jag svänger in på Mårtesområdet med min ballongcykel ,ligger en liten valaffisch som blåst någonstans ifrån nu när det gått en månad efter valet. På affischen kan man se en glad och äppelkindad Ebba Busch som är redo att regera Sverige. Annars är de flesta affischer bortstädade nu. Det var inte lite Ebba med falukorven skulle uträtta om bara S-regeringen avgick.
Alla problem med sjukvården, gängkriminaliteten och höga bränsle och matpriser skulle man fixa lätt.
Utomstående bedömare menade att det skulle bli svårt att få till stånd en handlingskraftig regering med så svag majoritet. Dessutom är det ju stora ideologiska skillnader mellan de olika partierna. "Inga problem " menade statsministerkandidaten Kristersson . "Vi är överens i allt väsentligt.Det är en del detaljer som vi måste diskutera.".
När det gått två veckor hade man fortfarande inte lyckats få till en regering. Man behövde två veckor till.Det var med viss spänning många med mig i förmiddags väntade på att Ulf Kristersson skulle gå till talmannen Norlén och ge besked. Skulle vi ha en regering eller hade man misslyckats?Man var "nästan framme men behövde två dagar till." Tala om antiklimax! Det blev vare sig det ena eller andra .Det var tydligen mer komplicerat än man trott.
Sverigedemokraten Richard Jomnshof blir ordförande i justitieutskottet.En tung post för den som vill komma tillrätta med kriminaliteten. "Det koimmer att ta lång tid att vända utvecklingen när det gäller ungdomskrimilatiteten",säger Jomshof nu. Det som varit enkelt förr blir komplicerat när man sitter med ansvaret.
Det blir inte helt lätt att ta över regeringsmakten.Det blir nog inte lättare sedan när man står inför verkligheten.
Så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över.
