Inledningsvis får vi se ett litet reportage från Italien där Beppe Grillo(bilden) har stora framgångar med sitt parti Femstjärnerörelsen.Femstjärnerörelsen motsvarar i stora drag det vi tänker oss när man talar om populism .
Beppe Grillo angriper hela det politiska etablissemanget åt vänster såväl som åt höger .Han vill ha sänkta skatter och samtidigt öka de offentliga åtagandena.
Komplicerade problem erbjuds enkla lösningar.Annars är det svårt att mer konkret få en uppfattning vad man egentligen tänker göra i parlamentet. Av allt att döma är man ute för att kasta grus i maskineriet.Nu ska man komma ihåg att den italienska politiken är misskött på många sätt och det är inte att undra på att det finns en uppdämd vrede hos stora delar av befolkningen. Sedan går resan till Frankrike.I gruvdistrikten i nordöstra Frankrike har Nationella Fronten fördubblat sitt stöd. Där lever 1/5 av befolkningen i fattigdom. De gamla gruvorterna somm tidigare drog till sig arbetare från olika håll har nu lagt ner sina gruvor. Människor som i generationer med hårt och smutsigt arbete har byggt upp välstånd är nu osynliggjorda och lever på socialbidrag. Då bör man tänka på att socialbidragen ligger lägre i Frankrike än här i Sverige såvitt jag vet. Man bör kanske inte moralisera för mycket över att dessa människor lätt blir tilltalade av NF:s budskap.Man kan ju undra vad de andra partierna gör för att tillvarata invånarnas intressen i dessa nedläggningskommuner.
Från Frankrike är det inte långt till Nederländerna där Frihetspartiets GeertWilders
_2006-2_cropped_and_flipped.jpg)
sitter i Parlamentet . Hans profilfråga är kritiken mot Islam och de farhågor han har för att samhället ska islamiseras.Geert Wilders som ursprungligen har varit liberal och EU-vän räknas nu till extremhögern..Han anklagas också för att vara en opportunist som bara är ute efter att skapa sig makt. Det må vara hur det vill med den saken,men anmärkningsvärt är att han skiljer sig från de andra populistledarna i att han har ständig livvakt.Detta är tydligen inte särskilt problematiskt,utan det är tydligen något man får räkna med om man kritiserar Islam. Här hemma har vi som bekant en konstnär som har ständigt livvaktsskydd eftersom han gjort några löjliga teckningar på rondellhundar. Så måste jag ju undra om man med automatik hamnar i extremhögerns fack om man inte tycker Islam är den freds och frihetslära som man ibland vill påskina.Sist kommer ett reportage från Ungern där det extremnationalistiska partiet Jobbik blir alltmer synligt i det offentliga livet. Jobbik är ohöljt antisemitiskt och rasististiskt. Ungerns premiärminister
Viktor Orban går Jobbik till mötes i många frågor. Man kan ifrågasätta om Ungern är en demokrati i den mening vi brukar lägga i begreppet. Ungern har snarare ett auktoritärt presidentiellt styre liknande det i Putins Ryssland. När Ungern blev fria från Kommunismen var man snabba att söka inträde i EU och bejaka västvärlden,men nu bedriver man en alltmer isolationistisk och nationalistisk politik. Besvikelsen på EU är stor. Man kan ju undra om Ungern ska vara kvar i EU överhuvud taget.
Det sista reportaget var av allt att döma avsett att visa hur illa det kan gå om man ger populisterna den makt de vill ha.
Det är lite problematiskt tycker jag att klumpa ihop flera olika politiska rörelser och sätta etiketten populism på dem.
Populismstämpeln används ju ofta i debatter på politiska motståndare som lovar mer än de kan hålla,och inte har någon konkret lösning p ett problem.
Populism kännetecknas av:
-Man säger sig representera hela folket mot ett etablissemang.
- Man har enkla svar på komplicerade problem
- Man är opportunist,dvs man har fingret uppe i luften och känner vartåt det blåser,och drar nytta av de tänkta opinionerna.
I dessa dagar när partierna anlitar reklambyråer för att komma med effektiva slogans så kännetecknas ju politiken av populism i högre eller lägre grad. Den politiker som på ett valmöte förklarade problemen komplexitet vore snart rökt.
När Gösta Bohman på sin tid talade om Individen gentemot staten var väl det också populism . När den lokala C-politikern tror att han kan få några extra röster genom att föreslå utökad vargjakt är det ju populism. Den som funderat lite djupare kring utflyttningsorternas problem vet nog att det finns viktigare saker än rovdjursfrågan.Det finns ju en tradition inom Centerrörelsen som kallas agrarpopulism,som spelar på motsättningen stad-land . Det typiska uttrycket för detta är misstron mot stockholm och Bryssel. VAd kan vi då lära av detta TV-program.
Jag tror att man alltid ska vara misstänksam när någon säger sig tala i andras intresse,såvida personen inte har fått mandat genom någon sorts omröstning. Om man säger sig tala för alla kvinnor mot något mer obestämt som kallas patriarkatet bör man vara misstänksam. Om någon säger sig representera Sveriges muslimer bör man dra på öronen. När man för landsbygdsbefolkningens talan gentemot byråkrater i Gävle eller Stockholm är det kränkande för den del av befolkningen som inte delar de självutnämnda representanternas ståndpunkter.
Slutligen ska man vara skeptisk till de vinklade verklighetsbilder som vissa av våra journalister förser oss med
+
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar