Ännu en dag som vi kommer att minnas.

                        Fredag 7/4 2017 kommer med säkerhet att bli en dag som vi kommer att återvända till många gånger framöver. Det kommer att skrivas böcker och göras analyser.Kanske rentav några kommer att få sin världsbild eller rentav sin självbild förändrad.
                     Det var dramatiskt  nog redan på  morgonen när jag såg nyhetssändningarna på TV och fick  veta att President Trump i USA hade beordrat ett missilanfall mot ett flygfält i Syrien;59 st. Tomahawkrobotar. Mot bakgrund av att Assadregimen någon dag dessförinnan hade genomfört ett anfall med giftgasen sarin mot helt oskyldiga civila,kan man ha en viss förståelse för Trumpregimens agerande,men ändå tycker jag att det är minst sagt problematiskt.
                      Att Assadregimen är kapabel att tillgripa kemiska stridsmedel mot civila,visste vi ju redan tidigare,men det har uppenbarligen inte bekymrat Donald Trump. Han har ju endast varit fokuserad på att utplåna IS, Jag kan inte påminna mig en gång som han sagt sig vilja störta Bashar al.Assad. Dessutom har Trump flera gånger försäkrat att det är slut på USA:s roll som världspolis. Man kommer att prioritera sina egna problem. 
                 Hans agerande häromdagen visar återigen på Donald Trumps totala oförutsägbarhet. Många menar att han inte riktigt förstått vilken komplicerad fråga Syrien är. Jag är benägen att ansluta mig till den uppfattningen. Hade saken varit så enkel som "the Donald " tycks tro hade syrienkonflikten varit löst för länge sedan.
                       Nu hann det som bekant hända saker som överskuggade USA: s krig,och dessutom på nära håll.
                  Gerd och jag hade varit till Söderhamn och just satt oss i bussen på väg hem .På en bänk på andra sidan bussen  satt en ung man med korkskruvslockar och pratade och skrattade på ett afrikanskt språk som jag inte förstår.Jag uppfattade dock att det var något om Stockholm. Snart fick Gerd ett SMS från sin son o Uppl.Väsby som upplyste om att det skett något slags terrorattentat i Stockholm.Varför den unge mannen skrattade kan man ju undra över,men han kanske inte trodde det var sant.
                  När jag öppnade nyhetsapparna på min smartphone strömmade rapporterna in.Dessutom fick jag ett meddelande på Messenger från Gerds sondotter Malin att hon var i säkerhet.Hon skulle annars ha varit i Stockholm efter vad jag kunde förstå.
               Alla som följt medierna har nog redan fått höra det mesta som sagts ifråga om den händelse som vi nog i det längsta hade trott vi skulle slippa vara med om.

                                  Vem är Terrorn egentligen?

                      Under Svenska Försvarets storhetstid rådde ju inget tvivel om vilken fiende vi skulle försvara oss emot om det värsta hände. Vi tänkte oss en kuppartad invasion med landstigningsbåtar och pansar understött av attackflyg.  Vilka som skulle angripa oss var det ju knappast någon som ifrågasatte även om det inte alltid sades rent ut. 

                    Vår statsminister betygar att Svenska Folket aldrig kommer att ge vika för Terrorn,och liknande hörs från olika håll. Vi ska fortsätta att leva vårt liv och det ska inte terroristerna få ändra på .Frågan kvarstår dock:Vem är Terrorn ,med andra ord vem är det som vill oss illa och vad har vi gjort dom för ont som är så hatade?Vi svenskar  har väl alltid varit solidariska mot de förtryckta folken,vi har öppnat våra hjärtan och gränser för att ge trygghet åt dom som lider.

                        Terror är ju en sorts stridstaktik och man kan väl inte bekämpa en stridstaktik om man inte tagit reda på vem fienden är och vad denne har för strategisk målsättning med sitt handlande.
                        En annan fråga som man bör ställa sig det är gränsdragningen mellan militärens och polisens kompetensområde.
                      Ett dåd liknande det som hände på Drottninggatan 7/4 ,ska det betraktas som en krigshandling eller som ett "vanligt" brott?.
                       Efter Ådalshändelserna 1931 när militären dödade 5 obeväpnade demonstranter och helt oskyldiga åskådare har detta med gränsdragning mellan militären och polisen varit knivskarp. Hur ska nu staten förhålla sig till gärningar som visserligen sker inom landets gränser, riktar sig mot hela samhället och har karaktär av krigshandling? Det blir många frågor att ta ställning till i framtiden .När terrängen ändrar karaktär kanske kartan måste ritas om.

                               Kan häxprocesserna förklaras med rädsla och fördomar?

                           I går var Gerd och jag till Ovanåker och bevistade en liten minnesceremoni över de kvinnor som enligt sägnen och viss dokumentation ska har blivit halshuggna och brända på bål intill Häxmyrstjärn inte så långt från Ovanåkers Kyrka 8/4 1672

                     Ceremonin ingick i ett projekt som fängelsemuseét i Gävle har ordnat för att uppmärksamma olika avrättningsplatser i vårt län. Vi fick höra ett litet tal där man påminde om att även i dessa dagar kan man i många länder bli anklagad för trolldom och häxeri .Prästen Lena Wängmark höll en liten predikan där hon påminde om att även i dag finns utpekanden av människor och grupper grundat på rädsla ,okunskap och fördomar.Må så vara men man ska då inte glömma att häxprocesserna skulle knappast ägt rum om man inte hade haft stöd i Bibeln, Den Heliga Skrift.

                          Under 1600-talet var det Mose Lag som låg till grund för rättskipningen i Sverige och det upphörde inte helt förrän närmare 1900-talet.  Sekulariseringen medförde att rättstänkandet med tiden blev alltmer grundat humanism och upplysning. Detta vill prästerna inte så gärna tillstå.

Minnesbålet vid Häxtjärn.

                            

                        

                         

                           

Det stora svarta hålet.

TV 4:s dokumentär om livet på Järvafältet i går kväll har väckt en befogad bestörtning hos många ,inte minst hos våra högsta beslutsfattare.Det går ju inte att vara oberörd när man ser hur det offentliga rummet har helt tagits över av någon sorts islammaffia,som tagit på sitt ansvar att bevara den arabmuslimska kulturen fastän man har flyttat till de otrognas land för generationer sedan.

Det som ändå gör mig frustrerad och rätt så förbannad är att vi har vetat detta i många år.Etnologparet Aje Carlbom och Maria Bäckman  för att ta ett exempel har bedrivit forskning i våra förorter och var och en som inte varit helt förblindad har kunnat befara att vi skulle få se en utveckling liknande den vi ser nu å¨t.ex Järvafältet. De flesta medier och toppolitiker har avfärdat varningssignalerna .Man har helt enkelt inte velat driva samma frågor som Sverigedemokraterna har drivit.Den ökända vänsterfeministen Kristina Wicksell har på ledarplats i Hälsingetidningarna framfört åsikten att vi inte ska diskutera hedersproblematiken eftersom det skulle spela Sverigedemokraterna i händerna.

                      Nu tycks det åtminstone ha blivit ett uppvaknande även på ministernivå. Äldrevårds och jämställdhetsminister Åsa Regnér  försäkrar att man ska tillföra mer resurser i form av poliser och socialarbetare. Mer av samma med andra ord.

                       Poliser kan ju inte göra så mycket om man inte misstänker något direkt lagbrott. Dom förhärdade moralpoliserna lär inte bli imponerade av vad några svennar tycker.Dom har ju profeten på sin sida och det väger tyngre. En L-riksdagsman sa att det är ju en liten minoritet ,kanske 2% som regerar över övriga 98 %.Kan vi vara så säkra på det?. är det inte snarare så att dessa unga män som härskar över det offentliga rummet endast är toppen på ett isberg. 

                  Så var det detta med hundar.Reportern i TV-programmet säger att i vissa tolkningar av islam är hunden ett orent djur .Varför måste man inflika detta med tolkningar.Det är ju ändå den helt dominerande uppfattningen i Islamisk lag att hunden är oren och det finns detaljerade beskrivningar i hadhiterna hur man ska förfara om man ändå råkat röra en hund. Enligt Islamguiden är hunden endast tillåten för att vakta huset och man ska inte bli för nära den.

                        Som alltid när det gäller Islam är det som att försöka ta i en het potatis.

                      Frågan är hur vi ska kunna vända utvecklingen i våra "utsatthetsområden" när det fått gå så här långt.

                     Det blir väl att fortsätta pumpa in resurser i det svarta hålet.

                    Det kommer inte att bli lätt för samhället att ta tillbaka den förlorade marken.Det land om en gång blivit muslimskt kan ju aldrig återgå till de otrogna.

                                Man kan åtminstone börja med att dra in anslagen till de muslimska föreningarna som är grogrunden för de lokala jihadisterna . Om man inte kan förbjuda religiösa friskolor,kan man ju i alla fall dra in bidragen till dem. Alla dessa män i arbetsför ålder som driver om kring på torget och sitter på kaféerna ,vem försörjer dom? Det är förmodligen vi skattebetalare som på detta sätt får betala vår Jizya till de rättrogna.

                            Det kommer inte att bli någon enkel sak,men en ska är säker;vi kommer att få slakta åtskilliga heliga kor om vi någonsin ska återta kontrollen av det som en gång var Sverige.

                     Vi kanske till och med får lov att ifrågasätta drömmen om det mångkulturella samhället.