lördag 7 november 2020

Om omnipotenta ledare.

 Enligt klassisk psykoanalytisk teori har det lilla barnet under en period av sin uppväxt en känsla av omnipotens,d.v.s allsmäktighet; man kan och vet allt och förväntar sig att det man tänker också ska inträffa,d.v.s. ett magiskt tänkande. När vuxna människor uppvisar ett sådant beteende är det tecken på någon defekt i personlighetsutvecklingen, alltså en pensonlighetsstörning. När en sådan störning förekommer hos en person med makt och inflytande kan det vara rent farligt. Positivt tänkande utan någon realitetsprövning kan vara förödande.

                               Vi såg i Berlin år 1945 hur den store ledaren först  när granaterna kreverade över Rikskansliets bunker insåg att loppet var kört.Inte ens då kunde han tillstå att han gjort något fel.Det var andra som svikit och förrått honom. 2003 i Bagdad gjorde en viss Bob sig världskänd med att i det längsta förneka att man skulle bli besegrade av USA.

                                 USA:s president Trump som från början bestämt att det fanns bara ett möjligt resultat av presidentvalet 2020 ,kan uppenbarligen inte föreställa sig att han kan bli besegrad med mindre än att något fel har begåtts. Han som i hela sitt yrkesliv ägnat sig åt rättstvister och processande tror att han med hjälp av advokater ska fortsätta att behålla makten även i fortsättningen.

                        Under min tid på en viss avdelning på Säters Sjukhus där jag tjänstgjorde en tid 1966 träffade jag  många  rättshaverister och psykopater. Man skulle kunna säga att jag känner igen typen rent instinktivt.Sådana människor har kanske alltid funnits och kommer alltid att finnas .De bör dock inte få alltför mycket makt,ty då kan det gå illa. Då är dårhuset en bättre plats.