tisdag 20 maj 2014

Vad driver människor att begå ohyggliga gärningar.

Auschwitz Birkenau
     I dagarna har alla goda krafter slutit sig samman för att visa sitt avståndstagande till Nazismen och inte bara den utan alla idéer som kan misstänkas på något sätt vara befryndade eller kan associeras med Nazismens idéer.När man betänker vilken katastrof naziregimen kom att innebära inte bara för Europas folk,utan för hela världen är det ju inte så mycket att säga om den saken. Ändå måste jag ibland undra över hur stor roll ideologin hade i det som utspelades framförallt i gränslandet mellan Sovjet och Tredje Riket. Hade vilken totalitär ideologi som helst kunnat utgöra den idémässiga grunden för de  grymheter som utspelade sig. Det är tankar jag få när jag läst Timothy Snyders bok Den Blodiga Jorden. Idag skickar man skolklasser till Polen för att beskåda vad som finns kvar av de stora dödsfabrikerna och  visa hur illa det kan gå om man inte tror på idén om allas lika värde. Hur kommer det sig att man kan begå sådana grymheter mot helt oskyldiga människor ,kvinnor och barn.
             För några år sedan deltog jag i en debatt på ortstidningens insändarsida om Islam och islamism . Jag skrev då ett inlägg där jag framhöll bristen på frihet och mänskliga rättigheter i de länder där Islamisk lag är överordnad,och mullor och imamer har sista ordet.
              En s.k religionsvetare replikerade då att man inte kan skylla en religion för vad en stat gör. Jag tyckte det var ett märkligt påstående men min replik blev inte införd.Insändarredaktionen tyckte tydligen att diskussionen var avslutad.Dessutom är det ju skillnad på oss vanliga medborgare och de som kommer från den akademiska världen.När vi bara har åsikter säger dessa "vetare" som det är ,vilket också Eduardo Grutzky har påpekat i sin bok om hederskultur.  

                                        Religion som politisk ideologi och lag.

                
               Det är ju känt att Islam inte är som alla andra religioner. Islam är en totallösning på alla mänskliga frågor ,inklusive lagstiftning, etik, sexualmoral, medicin och mycket mer. Islam är sålunda en politisk lära,även om vi idag benämner den politiska aspekten islamism. Därför tycker jag det är ett högst märkligt påstående att man inte kan blanda ihop stat och religion. Så är det visserligen hos oss,men i Profetens värld är det annorlunda.
     För något år sedan hade Uppdrag Granskning ett uppmärksammat program ,där ett par kvinnor med dold kamera vände sig till olika imamer och bad om råd hur de skulle agera när man blivit misshandlad av sin make. Till allmän bestörtning gav inte imamerna svar som stod i överensstämmelse hur svensk lag säger. Vad hade man då väntat sig ? Om man velat få ett råd i största allmänhet kanske man gått till Socialbyrån eller polisen .Kanske man hade anlitat advokat. När man går till imamen , är det naturligtvis för att höra vad islam säger om saken,och det står ju inte alltid i samklang med svensk lag och värderingar. I Islams värld räcker det inte med att förvissa sig om att man inte gör något olagligt,utan viktigare är att ta reda på va religionen säger om saken. Detta kan man inte avgöra själv utan det är den lokale imamen ,som är bemyndigad att tolka vad religionen säger. Således är inte människor förmögna att fatta beslut som rör deras eget liv.
            Därför kan jag inte förstå när nämnda religionsvetare säger att man inte kan lasta en religion för vad en stat gör.

                                       Politisk övertygelse som drivkraft.

                 När man diskuterar våld och terror som sker i religionens namn är en vanlig fras att det har inte med religion att göra utan det är uttryck för sociala och politiska problem och orättvisor. Skulle man då kunna säga att våld som begås i politiska syften inte har med politisk ideologi att göra.Om någon skulle säga att Auschwitz och förintelsen inte har med nazismen att göra eller att Stalins folkmord i Ukraina inte hade något med kommunismen att göra,skulle nog många ta sig på hakan. Svaret är dock inte helt självklart. Timothy Snyders bok visar att det i praktiken fanns många beröringspunkter mellan de tvår stora diktaturerna under 30-40-talet. Mellan 1933 och 1945 mördades åtskilliga miljoner oskyldiga människor bara för att de ansågs icke önskvärda av den rådande regimen enligt Snyder var det 5,4 miljonen som dödades i den s.k. förintelsen.Därav bara 1/6 i Auschwitz.Åtskilliga miljoner svalt ihjäl i Stalins svält kampanjer,främst i Ukraina. Därtill kommer flera miljoner polacker ,vitryssar balter och ukrainare som mördades öster om dödslägren. De reguljära arméerna såsom Wehrmacht .hade fullt upp med att bekämpa sin militära motståndare. De tyska SS-insatstrupperna var ju inte så mångtaliga att det själva klarade av att mörda civila,utan man tog hjälp av lokalbefolkningen. Många var nog opportunister och såg det som en möjlighet att få mat till sin familj,men många var inte direkt nödbedda för övrigt heller. Att SS var övertygade nazister är väl otvivelaktigt, men vad var det som drev alla andra förutan vilket massmorden inte skulle kunnat genomföras?
                Hur kan vanliga enkla bönder gå in till grannbyn och döda de som bor där ,bara för att de var judar?
                         Utav de som stod med armarna lyfta och hyllade sin ledare vid torgmötena i 30-talets tyska städer hade nog inte alla någon ideologisk medvetenhet. Eftersom judarna mar knappt en % och välintegrerade är det tveksamt om alla var antisemiter. Man var fascinerad av ledarens karisma och massuggestionen. Führern  lovade arbete och fred samt en ny storhetstid. Förmodligen lyssnade man inte så noga på vad han sa,ty budskapet förfaller ha varit mycket enkelt. Dessutom tycktes han ju kunna leverera en del av vad han lovade .Arbetslösheten var ju bortblåst och man lyckades  återta en del av de förlorade territorierna utan alltför mycket blodsspillan. Här tycktes man ha fått en ledare som inte bara såg till sitt och pratade en massa,utan också kunde göra något.
                                 Hade han sagt att det skulle sluta med ett Tyskland i ruiner och ett av historiens värsta massmord på civila så hade nog inte så många jublat
                               Tredje Riket som skulle vara i tusen år,vilket ju inte var helt orimligt med tanke på hur länge tidigare imperier varat,överlevde bara i tolv år. Tredje Riket blev en katastrof av rent bibliska mått. Efter Stalins död levde Sovjetunionen vidare. I stället för skräck och terror drabbades man av an alltmer tilltagande stagnation.  Dissidenten Amalrik förutsåg redan på 1970-talet att Sovjetunionen skulle implodera.även om det dröjde till in på 90-talet.  Ingen vettig människa tror väl att Tredje Riket ska återuppstå.
              Ändå är dessa mörka år ett trauma inte bara för Tyskland utan för den utvecklade västvärlden. Många har frågat sig vad man kan göra för att det aldrig ska återupprepas. På samma sätt som Militärstrateger och försvarspolitiker planerar för de krig som varit ägnar man mycket energi åt att förhindra att något liknande händer. Idag kan man bli tagen av polisen och ställd inför rätta om man sträcker fram högerarmen på allmän plats.
                   Ingen respektabel människa i vår del av världen kan vara nazist idag,men i Arabvärlden är Hitler en populär gestalt. Egyptens  förre president Sadat var en stor beundrare av Hitler. Ej så förvånande att i USA börjar högerextremister och islamister att komma allt närmare varann. Man har ju judehatet gemensamt.
                           Saker kommer att hända även i framtiden även om  man inte kommer att gräva massgravar i Ukraina och Vitryssland. Alla rörelser som bekämpar demokratin och förespråkar våld för att nå sina politiska mål ska man se upp för oavsett på vilken sida på skalan man befinner sig. Idag finns det många andra mer subtila kanaler för de som vill förändra samhället i odemokratisk riktning. Det gäller att ställa de kritiska frågorna ,och lyssna till vad som inte sägs rent ut.
                         

                                    

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar