På söndagskvällen sjönk jag ner i TV-soffan för att ta del av Agendas partiledardebatt.Förväntningarna var väl inte alltför stora,men jag tyckte det skulle vara lite intressant att se hur Miljöpartiets nyvalda språkrör Isabella Lövin tog sig ut i debattens hetluft. Den som hade väntat sig en ny och frisk fläkt torde ha blivit lite besviken. Förutom att hon gav ett allmänt lite trött och tilltufsat intryck,sa hon ungefär vad man kunde vänta sig av ett språkrör för miljöpartiet ,fast lite kryddat med moralkakor riktade mot dem som hade en annan uppfattning. Plötsligt blev jag så oerhört trött att jag inte förmådde mig hålla mig vaken,men vaknade till lite när det tycktes vara någon slags ordväxling mellan Jimmie Åkesson och L-ledaren Jan Björklund. Emellertid var ju den första timmen av debatten snart slut och jag valde att tillbringa resten av kvällen med att se på Mamma Mia med Merril Streep samt ta en Whisky. Tyvärr blev det strömavbrott just när filmen skulle ta slut så jag fick aldrig se upplösningen. Gerd och jag har ju sett musikalen i London för många år sedan så det var kanske inte så stor förlust.Nu har verkligheten börjat komma ikapp den politiska eliten och man har börjat inse detta som man länge försökt att sopa under mattan ,nämligen att vi har stora problem i våra förorter med stor diaspora från andra länder och främmande kulturer.
I ett avsnitt i SVT:s agenda häromveckan får vi följa en polispatrull i en av våra förorter där det är gängen som bestämmer,och samhället tycks vara på väg att kapitulera.Vi får se hur en gängledare rakt framför TV-kamerorna står och provocerar och slänger ur sig oförskämdheter mot en polis som tydligen bestämt sig för att inte låta sig provoceras. För en vanlig medborgare skulle det vara naturligt att man grep mannen omedelbart ,ty missfirmelse av polis har väl aldrig varit accepterat. Frågan är vad polismannen ska göra i ett sånt här fall. Om han är vänlig och försöker ha en dialog uppfattar gängen det som svaghet och mesighet. Om han i stället skulle göra ett gripande av bråkstaken ,skulle det kunna utlösa ett upplopp som slutade med brända bilar och stenkastning.
Nu har politikerna insett att situationen är oacceptabel. Man talar om fler poliser och hårdare straff .Man talar också om att staten måste tillföra mer resurser. Varifrån ska man ta dessa resurser kan man fråga. Läget är ju ansträngt på alla håll .
Om vi skulle få hårdare straff, vad hjälper det när det blir svårt att lagföra någon som skurit sönder däck eller kastat sten på ambulansen.Vem vill ställa upp och vittna mot sin kusin. Vad hjälper fler poliser när man vänder sig till "de sina" när man utsatts för brott? Situationen i våra förorter liknar alltmer en moment-22 situation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar