måndag 25 april 2016

Klokheten är en sällsynt gäst.

                      Vi i Sverige  har aldrig tidigare varit så välutbildade. De flesta ungdomar tar studenten .Vi lever i ett kunskapssamhälle ,vad man nu kan mena med det. Det talas mycket om kompetens hit och dit. Alla vill ha ett bra CV. Detta ord hade jag nog aldrig hört innan millennieskiftet om än det funnits utomlands. Mitt i all denna kompetens undrar jag ibland vart den gamla hederliga klokheten tog vägen. Det är kanske inte helt lätt att definiera klokheten ,men man kan kanske ge exempel:   
              Bakteriologiprofessor Agnes Vold som blivit intervjuad i TV några gånger sa vid ett tillfälle att den lärde specialisten är lika dum som alla andra så fort han/hon lämnar sitt laboratorium eller vad et nu är.Agnes Vold är verkligen en klok människa. Jag har träffat så många duktiga läkare och andra högutbildade som varit helt korkade så fort man rör sig utanför deras professionella gebiet. Ändå har vi ju ständigt dessa kändisprofessorer som ständigt uttalar sig i media om saker som de inte vet så mycket om .
                 Det är naturligtvis så att en människa som studerat ett visst ämne i flera decennier vet mer om detta än vad vi andra gör,och det är klokt att lyssna på vad de har att säga. Det är ju ingen garanti. I vissa ämnen kan man som t.ex ekonomi kan man misstänka att men har en viss agenda bakom sin forskning. Ingen är ju helt värderingsfri.
                    Om man inte har långa studier och erfarenheter av ett ämne så räcker det med att vara känd,t.ex skådespelare eller sångartist. Då kan man uttala sig i allehanda frågor vare sig man vet något eller inte. Så har vi ju dessa ledarskribenter som har till yrke att ha en åsikt o m allting. Vissa kan vara seriösa men många har en förutbestämd tolkningsram för allting så man vet från början vad de ska säga. Praktexemplet är kanske Helle Klein. I söndags deltog hon i Godmorgon Världens paneldebatt. Naturligt nog kom man att diskutera de senaste turerna i Miljöpartiet. 
              Det är ju känt genom forskning  både här hemma och utomlands att Muslimska Brödraskapet har en långsiktig strategi  för hur man ska islamisera Europa och resten av världen.Det finns även dokumenterat i protokoll. Även OIC dvs .Islamiska Världsförbundet har sådan agenda. 
                         Därför finns det goda skäl att tro att de skandaler vi nu har sett i miljöpartiet handlar till en del om att man är infiltrerade av islamister. Det viftar Helle Klein bort som konspirationsteorier. Det är ju naturligtvis precis vad man kan vänta sig att hon ska säga. Problemet är att Helle Klein är en sorts auktoritet,som får rikliga tillfällen att uttala sig i medierna även i frågor där hon uppenbarligen är okunnig eller gör stort motstånd mot fakta.
                         Av våra politiker har Miljöpartiets Åsa Romson en särställning. Ingen annan partiledare har på decennier haft en akademisk doktorsgrad. Hon borde vara höjden av kompetens .Ändå säger hon den ena pinsamheten efter den andra.Visst kan man ibland bli missförstådd och rentav säga saker som man inte menar,men jag är så pass mycket freudian att jag tror att dessa felsägningar kanske är ett uttryck för vad man verkligen menar.,
            Det som är mest pinsamt i sammanhanget är att MP:s självbild som det annorlunda partiet ,med en mer utvecklad demokrati har fått sig en allvarlig törn. Nu ställer de två språkrören sina platser till förfogande ifall att det finns någon annan som är mer lämplig. För min del tror jag att det inte ser så mycket bättre ut på gräsrotsnivå heller. Gävlepolitikern Anders Schröder som nu sitter i riksdagen har väl svenskt rekord i flummighet. 
              När man intervjuar MP-företrädare ute i landet så tillstår man att man haft en jobbig resa,men någon egentlig självkritik märker man inte av. En patient som så fullständigt saknar sjukdomsinsikt torde ha dålig prognos.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar