Det brukar inte bekomma mig mycket om kändisar avlider ,helst som jag inte känner dem personligen,utan de på sin höjd är en sorts symbol för en tid i mitt liv. Alla ska ju dö en dag och våra nöjesartister är ju bara människor av kött och blod i likhet med oss alla.
Ändå tyckte jag det kändes sorgligt när jag genom bilradion fick meddelandet om att sångerskan och skådespelerskan Josefin Nilsson hade dött för nästan exakt 3 år sedan .Jag satt i bilen på väg hem från den sista bandymatchen mot Bollnäs den säsongen. Josefin Nilsson var så fin och sjöng så bra att det var svårt att ta till sig att hon nu var död. Så småningom fick vi via kvällspressen veta att hon hade haft svåra psykiska problem och drogproblem. Det är mycket man inte vet om våra kändisar.
Nu i kölvattnet av #metoo-kampanjen har det kommit fram att hon på -90-talet var sambo med en känd skådespelare som förtryckte henne och misshandlade henne och på så sätt bidrog till hennes alltför tidiga död. Man rentav antyder att han orsakade hennes död-
För närvarande är den anklagade regissören och skådespelaren sambo med en annan känd skådespelerska och hur de har det i det privata vet jag inget om.
Med tanke på hur grov och långvarig misshandeln hade varit tycker jag nog att mannen ifråga kom lidrigt undan med villkorlig dom i slutändan.
Nu har hela denna förfärliga historia fått en oerhörd uppmärksamhet i medierna även om misshandeln skedde för 20 år sedan.
Det lär ska vara svårt att bryta sig loss ur ett destruktivt förhållande sägs det, annars kan man inte förstå varför hon inte körde honom på porten efter första slaget. Det lär inte funnits någon släkt som stått beredd att mörda henne om hon separerat.
Hur som helst måste ju Josefin Nilsson älskat sin man .Visste hon då verkligen inte om att han hade visat våldstendenser? Det är ju märkligt ;svensk skådespelareliten är ju ändå en rätt snäv krets där man får förmoda att alla känner alla.
Det finns en bok på engelska av Susan Forward och Joan Torres som heter Men Who Hate Women and the Womwn Who Love Them,......
Jag har inte läst boken ännu,men den behandlar det märkliga fenomenet att så många kvinnor dras till skitstövlar och översittare,medan de snälla killarna är luft. Det kanske ligger i kvinnans DNA att vilja blanda sina gener med den mest dominante och starke hannen.Män är djur sa feministen Ireen von Wachenfeldt en gång. Nog så sant ,men då måste man komma ihåg att kvinnor också är djur. Hur ska man förklara att brutala mördare får så många äktenskapsanbud om än de sitter i fängelse.
Jag skulle tro att det funnits oändligt många snälla och trevliga killar som skulle gjort allt för att göra Josefin Nilsson lycklig. Det hjälps inte om inte attraktionen finns där. Det är i regel så att det är dom värsta skitstövlarna som får kyssa de vackra flickorna.
Det finns olika kretsar i Helvetet som bekant. I skuggan av mediauppmärksamheten kring Josefin Nilsson liv och död har författaren och journalisten Galaxia Wallin nyligen gett ut en bok om hedersförtrycket: Fånge i Hederns Famn. Den borde vara något att bita i för alla feminister som upprörs över att någon manlig bekant betett sig tölpaktigt på en fest för 10 år sedan.
Till och med en så pass avtrubbad person som jag tycker det är en skakande läsning,men mer om detta senare.
Ändå tyckte jag det kändes sorgligt när jag genom bilradion fick meddelandet om att sångerskan och skådespelerskan Josefin Nilsson hade dött för nästan exakt 3 år sedan .Jag satt i bilen på väg hem från den sista bandymatchen mot Bollnäs den säsongen. Josefin Nilsson var så fin och sjöng så bra att det var svårt att ta till sig att hon nu var död. Så småningom fick vi via kvällspressen veta att hon hade haft svåra psykiska problem och drogproblem. Det är mycket man inte vet om våra kändisar.
Nu i kölvattnet av #metoo-kampanjen har det kommit fram att hon på -90-talet var sambo med en känd skådespelare som förtryckte henne och misshandlade henne och på så sätt bidrog till hennes alltför tidiga död. Man rentav antyder att han orsakade hennes död-
För närvarande är den anklagade regissören och skådespelaren sambo med en annan känd skådespelerska och hur de har det i det privata vet jag inget om.
Med tanke på hur grov och långvarig misshandeln hade varit tycker jag nog att mannen ifråga kom lidrigt undan med villkorlig dom i slutändan.
Nu har hela denna förfärliga historia fått en oerhörd uppmärksamhet i medierna även om misshandeln skedde för 20 år sedan.
Det lär ska vara svårt att bryta sig loss ur ett destruktivt förhållande sägs det, annars kan man inte förstå varför hon inte körde honom på porten efter första slaget. Det lär inte funnits någon släkt som stått beredd att mörda henne om hon separerat.
Hur som helst måste ju Josefin Nilsson älskat sin man .Visste hon då verkligen inte om att han hade visat våldstendenser? Det är ju märkligt ;svensk skådespelareliten är ju ändå en rätt snäv krets där man får förmoda att alla känner alla.
Det finns en bok på engelska av Susan Forward och Joan Torres som heter Men Who Hate Women and the Womwn Who Love Them,......
Jag har inte läst boken ännu,men den behandlar det märkliga fenomenet att så många kvinnor dras till skitstövlar och översittare,medan de snälla killarna är luft. Det kanske ligger i kvinnans DNA att vilja blanda sina gener med den mest dominante och starke hannen.Män är djur sa feministen Ireen von Wachenfeldt en gång. Nog så sant ,men då måste man komma ihåg att kvinnor också är djur. Hur ska man förklara att brutala mördare får så många äktenskapsanbud om än de sitter i fängelse.
Jag skulle tro att det funnits oändligt många snälla och trevliga killar som skulle gjort allt för att göra Josefin Nilsson lycklig. Det hjälps inte om inte attraktionen finns där. Det är i regel så att det är dom värsta skitstövlarna som får kyssa de vackra flickorna.
Det finns olika kretsar i Helvetet som bekant. I skuggan av mediauppmärksamheten kring Josefin Nilsson liv och död har författaren och journalisten Galaxia Wallin nyligen gett ut en bok om hedersförtrycket: Fånge i Hederns Famn. Den borde vara något att bita i för alla feminister som upprörs över att någon manlig bekant betett sig tölpaktigt på en fest för 10 år sedan.
Till och med en så pass avtrubbad person som jag tycker det är en skakande läsning,men mer om detta senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar