För två år sedan satt vi ofta framför TV:n på eftermiddagen och tog emot Folkhälsomyndighetens information om Coronapandemin. Många var tagna på sängen och det gjordes nog en del felbedömningar.Mycket efterklokhet har förekommit ,men ärligt talat visste även de mest lärda inte vilken väg pandemin skulle ta. Nog tänkte jag ibland att om ändå restriktionerna skulle lyftas så man kunde leva ett normalt liv igen. Nu hade ljuset precis skymtat i tunneln och man kunde åter gå på bandy och åka buss igen.så inträffade det man inte skulle kunna tro ;Ett storkrig mitt i Europa.
Fast det gått mer än en månad kan jag ännu knappast fatta att det är sant. Krig förekommer ju lite varstans i världen ,men då handlar det om gamla konflikter i form av inbördeskrig på etnisk eller religiös grund där ingendera sidan vill ge sig ellerlokala uppror som slås ner av diktatorer.
Att en stat ger sig på en fredlig granne utan någon rimlig anledning övergår allt förstånd.Ryssland ,detta jätteland kan ju inte vara i behov av att lägga under sig mer landyta.Dessutom har man en åldrande och krympande befolkning. Bara detta talar emot att man skulle vara tvingna att starta ett krig. Ekonomin är skral såvitt jag kan förstå,och ett krig kommer att tömma landet på resurser samt försvaga landet rent militärt. Sanktionerna från omvärlden gör jun inte saken bättre. Nu söker man sig mot Kina och det blir knappast någon jämnbördig partner. Putin kommer att få dansa efter Xi:s pipa.
1984 gav den amerikanska historikern Brabara Tuchman ut en bok som på svenska heter Dårskapens Vägar ,från Troja till Vietnam. Den handlar om hur makthavare ofta motverkar sina egna intressen genom att ignorera kända fakta och få alltför höga tankar om sig själv. Det har funnits många kloka och framsynta kungar och presidenter ,men alltför ofta är det Macciavellis priciper som fått leda. Makthavare äe ju inte dummare än vanliga människor ,men faran består ju i att de har makt och inte vill se konsekvenserna av sitt handlande.Vår svenske kansler Axel Oxenstierna skrev en gång till sin son;"Vet dun då icke min son med huru lite klokhet världen styres.".
Nu är vi åter tillbaka i den gamla rustningskarusellen. Resurser som skulle gått till välfärd och infrastruktur kommer nu att gå till försvaret." Inga problem" säger populisthögern, "det är bara att prioritera" Så enkelt!!
Vi vet ännu inte hur allt detta kommer att sluta .Så småningom vill alla kanske bara ha fred,och då kan man fråga sig vilket pris freden ska ha.
En sak är tydlig;Vi har nog alla överskattat Rysslands militära förmåga inklusive ryssarna själva.En gång tyckte nog många här i väst att Putin var ett bra val.Nu blev det ordning och reda i ett kaotiskt rike.
För något år sedan gick en TV-serie som hette historiens onda män. Här fanns hela skaran presenterad från kejsar Nero till Papa Doc Duvalier.Idi Amin ,Saddam Hussein Stalin,Mao och naturligtvis Der führer .Nu kan man lägga till Vladimir Putin.
den
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar