Tiden går fort när man är pensionär.För precis 10 år sedan hade Gerd och jag gjort en biltur på ett par dagar i Uppland. Vi hade bott på ett vandrarhem som varit en herrgård.Vi hde åkt museijärnvägståg från Länna till Uppsala. Annie Jonsso(Lööf) blev vald till Centerna partiordförande.
Väl hemma i Söderhamn slog jag på TV:n för att höra 16:00 nyheterna från Rapport. Någon form av bombattentet hade hänt i Oslo.Flera döda. Jag ropade på Gerd som var på övervåningen att komma ner och se nyheterna. Att det var ett islamistiskt terrordåd tog jag närmast för givet. Sådana hade ju ägt rum på många platser och Nordge är ju med i Nato.Så småningom kom rapporter om att det skjöts på en ö utanför Oslo.
Resten är historia skulle man kunna säga.fast de närmast drabbade får leva med minnen och saknad resten av livet, för att inte tala om dessa som berövades ett liv som nyss hade börjat.Gärningsmannen visade sig vara en helnorsk särling som odlat konspirationstankar och föresatt sig att rädda landet. Varför då ge sig på en grupp ungdomar kan man undra.
Det gick lyckligtvis snabbt att identifiera och gripa gärningsmannen. En lång TV-sänd rättsprocess följde så småningom. Mycket kom att handla om huruvida gärningsmannen Breivik var psykiskt sjuk eller inte .Många som inte har ens de elementäraste kunskaper om psykiatri grälade på tidningarnas debattsidor och i sociala medier..
Slutligen enades man om att Breivik inte led av en allvarlig psykisk störning i juridisk mening,utan var helt straffmyndig.
Anders Breivik får nog räkna med att sitta inlåst i överskådlig tid om än inte Norge har i formell mening livstidsstraff.
När jag gick min skötarutbildning för 50 år sedan fick jag lära mig något som kallades övervärdiga idèer . En övertygelse så stark att den trotsar alla fakta-Sedan är gränsen flytande mot rena konspirationsteorier och så småningom paranoia ,dvs vanföreställningssyndrom.Gränserna är ju flytande ; personen i fråga kan ju vara helt rationell i andra sammanhang. Det där med sjuk och frisk när det gäller psykiatri är inte helt lätt.
Om man kan lära något av händelserna i Norge för 10 år sedan är det väl att med dagens vapenteknologi kan en ensam galning bli som en hel skyttepluton,dvs mycket farlig. I den bästa av världar skulle man kanske kunna spåra upp farliga personer i förväg. Ännu bättre vore om man kunde förhindra att människor utvecklas till asociala varelser.
De som drabbades på Utöya får leva med sina ärr och och bära sinna minnen med sig,liksom de som upplevt krig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar