Från och med Januari i år betalar vi inte längre någon tv-avgift till Radiotjänst i Kiruna utan alla skattskyldiga får en publik-serviceavgift inbakad i skatten.Man kan ju ha olika synpunkter på det rimliga i att alla betalar till Public-Service ,vare sig man utnyttjar tjänsterna eller inte.Å andra sidan är det inte heller rimligt med tidigare ordning,helst som det nu finns dataskärmar som mer liknar platt-tv mottagare,och vems om helst kan fritt ta del av allt utbud utan att betala något alls.I slutändan kanske det inte finns något alternativ till nuvarande lösning på finansieringen av Public-Service.
Nu har det emellertid väckt mycket ilskna reaktioner främst bland folk på den politiska högerkanten. Man talar om tvångsanslutning . Etikdocenten Ann Heberlein levererar en veritabel bredsida med anledning av miniserien som gick i julas med namnet tre systrar. Julkalkon kallar hon den. Jag är beredd att hålla med, men finns det då inte mycket som är bra in Public-Serviceutbudet
En beräkning mellan tummen och pekfingret ger vid handen att jag kommer att betala ungefär 100 kr i månaden i avgift. För detta får jag tillgång till 4 reklamfria radiokanaler,samt 4-5 tv-kanaler samt landets alla lokaltv-kanaler .Jag får nyhetsuppdateringar hela dygnet.
Det finns en hel del man kan vara kritisk till när det gäller SVT:s förmåga att leva upp till kraven om saklighet och opartiskhet. När det gäller problem som är associerade med den historiskt sett stora invandringen har man deltagit i den allmänna mörkläggningen. Vissa av de bästa programledarna har valt att bli frilancare med egna radiopoddar,på grund av att man känt sig kringskurna i sitt arbete och inte fått belysa frågor som ansetts känsliga.Grävande reportrar har blivit rasiststämplade och fått sluta.
Nu ska man kanske inte bara stirra sig blind på de problem som faktiskt finns utan också tillstå att det finns så mycket som är bra och som knappast skulle få utrymme i en mer marknadsstyrd kanal.
Om vi nu inte skulle ha skattefinansierad Public-Service media ,vad skulle vi då ha istället? När det blev tillåtet med reklamfinansierad TV i Sverige var det många som såg fram emot en ökad mångfald och rikedom i utbudet. Vad fick vi? Jo en massa matlagningstävlingar ,spökjakter ,dejtingprogram och naturligtvis sport och åter sport.
De mest sevärda programmen finns trots allt i de vanliga Publik-servicemedia.
Det vore ju inte fel om produktionschefer och liknande inom de vanliga medierna ibland tog till sig lite av den kritik som finns istället för att bara slå sig för bröstet med sin opartiskhet och saklighet.Den dag alla tycker att allt är bra är det nog något som är riktigt fel.
Nu har det emellertid väckt mycket ilskna reaktioner främst bland folk på den politiska högerkanten. Man talar om tvångsanslutning . Etikdocenten Ann Heberlein levererar en veritabel bredsida med anledning av miniserien som gick i julas med namnet tre systrar. Julkalkon kallar hon den. Jag är beredd att hålla med, men finns det då inte mycket som är bra in Public-Serviceutbudet
En beräkning mellan tummen och pekfingret ger vid handen att jag kommer att betala ungefär 100 kr i månaden i avgift. För detta får jag tillgång till 4 reklamfria radiokanaler,samt 4-5 tv-kanaler samt landets alla lokaltv-kanaler .Jag får nyhetsuppdateringar hela dygnet.
Det finns en hel del man kan vara kritisk till när det gäller SVT:s förmåga att leva upp till kraven om saklighet och opartiskhet. När det gäller problem som är associerade med den historiskt sett stora invandringen har man deltagit i den allmänna mörkläggningen. Vissa av de bästa programledarna har valt att bli frilancare med egna radiopoddar,på grund av att man känt sig kringskurna i sitt arbete och inte fått belysa frågor som ansetts känsliga.Grävande reportrar har blivit rasiststämplade och fått sluta.
Nu ska man kanske inte bara stirra sig blind på de problem som faktiskt finns utan också tillstå att det finns så mycket som är bra och som knappast skulle få utrymme i en mer marknadsstyrd kanal.
Om vi nu inte skulle ha skattefinansierad Public-Service media ,vad skulle vi då ha istället? När det blev tillåtet med reklamfinansierad TV i Sverige var det många som såg fram emot en ökad mångfald och rikedom i utbudet. Vad fick vi? Jo en massa matlagningstävlingar ,spökjakter ,dejtingprogram och naturligtvis sport och åter sport.
De mest sevärda programmen finns trots allt i de vanliga Publik-servicemedia.
Det vore ju inte fel om produktionschefer och liknande inom de vanliga medierna ibland tog till sig lite av den kritik som finns istället för att bara slå sig för bröstet med sin opartiskhet och saklighet.Den dag alla tycker att allt är bra är det nog något som är riktigt fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar